Allt som gör livet glatt - kan det vara olja?
Som vanligt har jag noll koll. Nu ställer Amelia frågan ”Är du en mappie?” på var och varannan annonstavla i stan. Jag måste ha tänkt på guppy, den lilla firren, när jag trodde att jag var mappy. Det är nog min hjärnkapacitet som är lite guppyartad.
Trottoarerna har torkat upp och det är skönt. Jag har länge efterlyst stänkskydd för gående. Baksidan på vaderna blir läskigt prickiga av snöslask och regn. Men stan är ingen vacker syn så här års. Det som döljs i snö kommer upp i tö. Inte bara det, i morse gick jag över Skanstullsbron, samma sträcka som Bajenfansen tågar från Medborgarplatsen till Söderstadion. Det var ju match igår. Längs hela vägen var det ölflaska på ölburk och däremellan en och annan spyblaffa. Jag ser fram mot gatukontorets vårstädning.
Några fotbollsfans som jag inte skulle vilja ha tågande i stan är de italienska. För några år sedan var vi på cykelsemester i Toscana och i Pisa blev det ett förfärligt regnoväder så vi gav upp cyklingen för dagen. Vi köpte tågbiljetter på stationen för att ta oss söderut. Men när vi skulle ta oss till vår perrong blev vi stoppade av kravallpolis. Större delen av stationen stängdes av i väntan på att ett specialchartrat tåg med Lazioanhängare skulle passera. Vi stod skräckslagna tre perronger bort och såg hur vagnsinredning, flaskor och annat lösöre for ut genom fönstren på tågvagnarna när tåget for förbi. Det lät inte som människor var ombord, snarare boskap.
Idag har jag varit flitig som ett bi på jobbet. På förmiddagen hade vi prioriteringsmöte och efter det prioriterade jag jobbet till största delen. Duktig flicka!
En av mina arbetskamrater är bara osannolikt negativ. Om vi har lite jobb tycker de flesta att det är trist. Så var det förra veckan. Den här veckan har vi haft mycket jobb och då blir alla glada. Men inte F, hon måste bara komma med kommentaren: Men det hade varit bättre om det kommit in förra veckan. Måtte hon aldrig behöva sätta in en kontaktannons. Jag ser framför mig: Tjejkvinna med negativ livssyn. Intressen: allt som gör livet trist.
Trottoarerna har torkat upp och det är skönt. Jag har länge efterlyst stänkskydd för gående. Baksidan på vaderna blir läskigt prickiga av snöslask och regn. Men stan är ingen vacker syn så här års. Det som döljs i snö kommer upp i tö. Inte bara det, i morse gick jag över Skanstullsbron, samma sträcka som Bajenfansen tågar från Medborgarplatsen till Söderstadion. Det var ju match igår. Längs hela vägen var det ölflaska på ölburk och däremellan en och annan spyblaffa. Jag ser fram mot gatukontorets vårstädning.
Några fotbollsfans som jag inte skulle vilja ha tågande i stan är de italienska. För några år sedan var vi på cykelsemester i Toscana och i Pisa blev det ett förfärligt regnoväder så vi gav upp cyklingen för dagen. Vi köpte tågbiljetter på stationen för att ta oss söderut. Men när vi skulle ta oss till vår perrong blev vi stoppade av kravallpolis. Större delen av stationen stängdes av i väntan på att ett specialchartrat tåg med Lazioanhängare skulle passera. Vi stod skräckslagna tre perronger bort och såg hur vagnsinredning, flaskor och annat lösöre for ut genom fönstren på tågvagnarna när tåget for förbi. Det lät inte som människor var ombord, snarare boskap.
Idag har jag varit flitig som ett bi på jobbet. På förmiddagen hade vi prioriteringsmöte och efter det prioriterade jag jobbet till största delen. Duktig flicka!
En av mina arbetskamrater är bara osannolikt negativ. Om vi har lite jobb tycker de flesta att det är trist. Så var det förra veckan. Den här veckan har vi haft mycket jobb och då blir alla glada. Men inte F, hon måste bara komma med kommentaren: Men det hade varit bättre om det kommit in förra veckan. Måtte hon aldrig behöva sätta in en kontaktannons. Jag ser framför mig: Tjejkvinna med negativ livssyn. Intressen: allt som gör livet trist.
Kommentarer
Trackback
