Grannsämja
Vi har begåvats med en överkänslig granne, en ensamstående kvinna i 35-årsåldern. Hon flyttade in i ettan bredvid oss för några månader sedan. Ett halvår tidigare fick vi nya grannar under oss, en ensamstående pappa med två grabbar på dryga 20 år.
Grabbarna under oss gillar sport och när det är någon match eller turnering brukar de, tillsammans med några polare och ett antal starköl, kolla på matcherna. Det är klart att det hörs, men man vet att om två timmar är det lugnt igen. Andra gånger har grabbarna lite förfest hemma och efter ett tag försvinner de ut på stan.
Flera gånger i veckan bankar kvinnan bredvid oss ilsket på grannar som hörs. Vi försöker hålla oss till med det mått som ni mäter med skall det mätas upp åt er. Nästa gång är det vi som har anledning att väsnas och som hyresgäst får man tåla lite. Boendeformen kräver det. Så länge som nattron inte störs tycker jag att det är acceptabelt.
Kvinnan i fråga har även bankat på oss när vi spelat musik eller tittat på tv, ibland redan kvart över nio. Igår hade hon ringt till hyresvärden och klagat. Hon trodde att grabbarna under oss var skyldig till allt oväsen.
Hennes sovrum är vägg i vägg med vårt vardagsrum och i samband med renoveringen på 70-talet tog man upp en passage mellan lägenheterna. Den sattes igen med lättbetong, så det är väldigt lyhört. M föreslog att man skulle sätta upp någon form av extraisolering.
Begravningen
Det blir en borglig begravning. Vi har lite olika livsåskådningar i familjen så det förenklar. Brorsan tycker om ritualer och vill trots det att kistan ska bäras in i kapellet av de manliga familjemedlemmarna. M är totalt anti allt vad ritualer heter. I hans familj har man inte haft någon begravning alls utan där har bara de absolut närmast anhöriga träffats över en bit mat. Brorsan blir nog inte glad över M:s beslut men Ettan har lovat att vara med istället.
Grabbarna under oss gillar sport och när det är någon match eller turnering brukar de, tillsammans med några polare och ett antal starköl, kolla på matcherna. Det är klart att det hörs, men man vet att om två timmar är det lugnt igen. Andra gånger har grabbarna lite förfest hemma och efter ett tag försvinner de ut på stan.
Flera gånger i veckan bankar kvinnan bredvid oss ilsket på grannar som hörs. Vi försöker hålla oss till med det mått som ni mäter med skall det mätas upp åt er. Nästa gång är det vi som har anledning att väsnas och som hyresgäst får man tåla lite. Boendeformen kräver det. Så länge som nattron inte störs tycker jag att det är acceptabelt.
Kvinnan i fråga har även bankat på oss när vi spelat musik eller tittat på tv, ibland redan kvart över nio. Igår hade hon ringt till hyresvärden och klagat. Hon trodde att grabbarna under oss var skyldig till allt oväsen.
Hennes sovrum är vägg i vägg med vårt vardagsrum och i samband med renoveringen på 70-talet tog man upp en passage mellan lägenheterna. Den sattes igen med lättbetong, så det är väldigt lyhört. M föreslog att man skulle sätta upp någon form av extraisolering.
Begravningen
Det blir en borglig begravning. Vi har lite olika livsåskådningar i familjen så det förenklar. Brorsan tycker om ritualer och vill trots det att kistan ska bäras in i kapellet av de manliga familjemedlemmarna. M är totalt anti allt vad ritualer heter. I hans familj har man inte haft någon begravning alls utan där har bara de absolut närmast anhöriga träffats över en bit mat. Brorsan blir nog inte glad över M:s beslut men Ettan har lovat att vara med istället.
Kommentarer
Trackback
