Lågspänning
Alla mina ljusa infall dödas av tanke nummer två: Vem bryr sig? Först tänkte jag tycka synd om mig lite.
Varje dag är mejlboxen såå sorgligt. Jag är själv min egen avsändare. De mesta som landar hos mig är dagliga rapporter, som jag själv eller kollegan skapat med automatik. Inte ens skumma spam fyller lådan, de tar ett filter hand om.
Sen la man mitt projekt på is för ytterligare utredning hos motparten. Jaha, vad gör jag nu? Smygjobbar i väntan på att man fattar de beslut som fattas.
Nye chefen är på invänjning och lär sig verksamheten. Mannens första fråga, när jag mötte honom i korridoren: Finns det någon dokumentation eller flödesschema över processteg 1?
Åh, denna eviga dokumentationsförbannelsen! Behöver du en karta över toan också, eller begriper du hur den är disponerad, så fort du öppnat dörren? tänkte jag, men det sa jag inte. Istället letade jag fram ett pdf-dokument som leverantören författat till steg 0,5.
Chefen har bokat ett möte med var och en av folket på gruppen, med den förklarande formuleringen: Jag tycker om rak kommunikation. Mitt möte är på tisdag. Fram till dess ska jag grunna på hur rak jag ska vara. Min erfarenhet är att de som säger sig tycka om rak kommunikation, ofta gör det väldigt ensidigt. Alltså de gillar att vara raka själva.
Vi behöver verkligen ingen karta över toan hemmavid. Badrummet är inrymt i en före detta garderob. Men nu har M glädjen att meddela att vi har nya porslinspjäser monterade i form av en toastol och ett handfat.
Allt det här tänkte jag att man skulle kunna skriva några rader om, så dök tanke nummer två upp: Vem bryr sig? Inte många, men jag ser fram mot premiärsittningen på nya tronen.
Kom igen bruden, jag bryr mig även om jag inte lämnar synliga spår hela tiden.....
Hej, hamnade här av en slump. Vi har alla dåliga dagar. Min vart dålig idag också. Men många människor bryr sig, de syns inte alltid bara. Kram T
Förbered Dig inför mötet med chefen genom att rabbla upp Dina förtjänster så att Du kan dem utan och innan om så någon väcker Dig mitt i natten. De ska sitta där som gjutna och självklara för Dig själv. Då blir de det för honom också. Gör det kort och konstist utan omskrivningar. Men man måste träna på att beskriva sina egna bästa sidor. Han måste ju fatta vilken oumbärlig person Du är i den delvis nya organisationen.
Nu kan det bara bli bättre! Vi bryr oss!
Nä, nu får jag sluta gå med håven för att få lite tyck om och smaskens ...
inga; jag ska göra en liten förtjänstlista i helgen
