frktjatlund

Någon gång under mitten av 1960-talet flyttade inneboende nummer två in hemma hos oss. Brorsans rum stod tomt eftersom han var på långliftning i USA. Hon, som flyttade in, var danska och hette Syss. Jag trodde länge att hon hette så, i själva verket hette hon något helt annat. Syss, var förkortning för lillasyster.

Vår nya inneboende var lillasyster till en granne i Hökarängen. Syss var frånskild och ensamstående mamma till Peter, som var lite speciell och gick på dagis i stan. Det gjorde att mina eftermiddagar var väldigt inrutade. Först skulle jag gå hem från skolan och gå ut med hunden, sen ta tunnelbana till Mariatorget och hämta Peter. När vi kom hem var det dags för dammsugning och klockan fem ringde mamma och sa

- Sätt på potatisen.

Syss kom hem sent från skivaffären. Hon jobbade som expedit och hade nästan dagligen med sig nya singlar hem till oss. Vår skivsamling var utan tvekan den största i hela förorten. Syrran, min alltså, drog stor nytta av det. Hon pratade vitt och brett om samlingen så det fanns inte en hippa i området som hon inte var bjuden till. Givetvis förväntade man att hon bar med sig alla plattorna.

Vi hade inte minsta förstånd att vara rädda om skivorna; fodralen kom bort eller gick sönder och till slut stod plattorna helt nakna mellan metallbågarna i skivstället. Syrrorna har fortfarande några repiga exemplar i sin ägo.

Syss hade flera syskon hemma i Danmark, bl a en bror vars fru tog ut skilsmässa och sen anklagade honom för incest. Medan han väntade på rättegången var han runt i släkten för att bedyra sin oskuld och vi fick också besök. Men det blev aldrig någon rättegång, mannen hängde sig strax innan den skulle börja.

När miljonprogrammet så sakta började komma igång fick Syss och Peter en egen lägenhet i Bredäng och Brorsan kom hem och levde rövare över att hans rum inte var intakt.