Gamla gåtor

Vi hade en stor blå bok när jag var liten. Den åkte fram när vi beklagade oss att allt var så tråkigt. Det enda jag minns från den var ett kapitel med en massa gåtor. Syrran och jag kunde alla utantill, både själva gåtorna och svaren. De flesta gåtorna var obegripliga för mig. En jag speciellt kommer på löd:

 

Om dagen full av kött och blod, om natten står och gapar.
Det måste vara fråga om något gammalt versmått, själva takten i meningen känns klassisk. Att svaret var stövel eller sko, visste jag men det tog flera år innan jag förstod varför.

 

Vad är det som går och går, men aldrig kommer till dörren?
Den gåtan begrep jag både frågan och svaret på. Men jag undrar om dagens barn uppfattar att klockan går. Jag gör inte det längre, alla våra klockor visar bara tiden. Visserligen har vi en gammal pendyl i hallen, men den står. Mest för att vi inte står ut med ding-dånget.

 

Nuförtiden är det bara själva tiden som går, inte klockan, så vilket värdpar kan muttra:

- Å här är det bara klockan, som går ?

 

Nu tror jag att det är dags för mig att gå. Gå ut i det vackra vårvädret.


Kommentarer
Postat av: Ellinor

Haha sant med klockan:) Ha en härlig dag i solen!

2007-05-05 @ 10:03:10
URL: http://mariaellinor.blogg.se
Postat av: Annaa M

Vi hade ingen stor blå bok, däremot en liten flintskallig far som tjatade precis de två gåtorna. Jag tyckte det var otroligt läskigt med de där skorna fyllda av kött och blod, drömde säkert hiskliga mardrömmar. Och klockan jag såg framför mig var en sån där stor moraklocka som krängde och krängde för att försöka ta sig fram. skräckinjagande det också. Nä, det är inga vackra barndomsminnen!

2007-05-07 @ 13:22:25
URL: http://annaamattsson.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0