Stora tankar
På mitt jobb behandlar vi ämnen av väldigt skiftade vikt och betydelse under luncherna. Det kan vara senaste nyheterna, som t ex helgens ungdomsvåld till hur snabbt kan man fixa en middag.
En av senaste veckans lättviktare handlade just om det lilla tidsutrymme man ibland ger middagsmaten. Rekordet ger jag den medarbetare som bekände att hennes personliga toppresultat var middag på pulvermos och micrade köttbullar.
Det kallar inte jag mat. Nej, när tidsnöden blev för stor drog jag till med mackor och yoghurt. Pulvermos kan ha ett berättigande när tillagningsmöjligheterna är begränsande, som på en båt eller när man tältar.
Jag har egentligen aldrig förstått mig på färdiga potatisprodukter; varken pulvermos eller frysta varianter. Det tar 25 minuter att skala och koka potatis. Under den tiden fixar man resten av middagen; steker eller kokar något med proteiner, gör en sallad och dukar.
Vi är vanligtvis sådana svenssons, så om det står i bladet att korvkonsumtionen ökat då har vi alla gånger käkat korv ovanligt många gånger senaste tiden. Därför blev jag förvånad över att potatisprodukter står för huvuddelen av all frysförsäljning. Jag som så gott som aldrig har köpt vare sig fryst pommes frites eller klyftpotatis.
Ett annat fördjupningsämne vi kom in på: Finns det regler för var man sätter sig i bussen? Flera menade att man satte sig aldrig bredvid någon annan så länge som det fanns helt tomma bänkar. Efter det kunde man börja sätta sig bredvid någon annan.
Om någon bänkar sig på sätet bredvid, trots att det finns lediga kvar, då blir man misstänksam. Men när frågan var på tapeten i ett annat sammanhang, förklarade sig en regelbrytare med: Men då får jag själv välja vem jag sitta jämte.
Så kan det låta när filosofiska klubben sammanträder runt ett bord. Förresten håller vi fortfarande till på terrassen.
Håller med om att färdig pommes och klyftpotatis är inte gott. Det äter jag helst inte heller. Men pulvermos kan gå ner när nöden är stor och en mikrad varm korv. Men annars så är kokt potatis en favorit. Jag har upptäckt att man kan förkorta koktiden genom att koka upp vatten i vattenkokaren medan man skalar potatisen. Om man sedan gör klyftor av potatisen innan man lägger den i det kokande vattnet i kastrullen så går det ännu snabbare. Och i Tyskland är det en maträtt som kallas salzkartoffeln tror jag. Åtminstone har jag fått precis det på en restaurang i Badow.
Pulvermos är en märklig produkt som inte har med någon potatisverklighet att göra. Att däremot slippa skala och strimla potatis som ska in i ugnen kan ha sina fördelar... Särskilt när barnen var mindre och inte så sparsmakade. Nu är det slut.
Angående bussar så var jag alltid konfunderad när jag åkte från mitt förortsområde i Södertälje för många år sedan. Bodde vi ändhållplatsen och där kom ofta på hela grupper med assyrisk/syrianska kvinnor. De slog sig alla ned på var sin fönsterplats med tomt säte bredvid sig. Sedan satt de och konverserade glatt tvärs över bussen. Men redan vid nästa hållplats fylldes ju bussen på och de kunde alltid räkna med att få någon okänd bredvid sig innan de nått halvvägs till stan.
Jag kunde inte få det till något annat än att det fanns en oskriven regel att man inte skulle markera närhet med någon särskild av sina vänner och bekanta men att kontakten med en okänd var något man fick ta... Det hände alltså jämt.
inga; jag trodde salzkartoffeln var kokt potatis i största allmänhet.
annaa; jag fuskar och tvättar bara potatisen. I USA har jag flera gånger blivit serverad potatismos gjord på oskalad potatis. Utseendet var intressant.
Det är säkert så att salzkartoffeln är kokt potatis i största allmänhet. Men det låter lite proffsigt att säga det istället för att fuska och koka potatisklyftor. :-) Jag är inne i branschen lura sig själv.
