Det var då, det
En något försenad klickbilaga, men i gengäld är den helt gratis.
Där stod jag framför Melanders fisk i Söderhallarna och drömde.
- Någon som vill ha hjälp?
Det ville jag men Niklas Strömstedt var snabbare och viftade med sin inköpslista. Då ringde min chef och när det samtalet var avslutat hade Willie Crawford med två barn trängt fram på vänsterflanken.
- Nämen, tjena! Det var inte igår. Jaså det är din tur att ha barnen?
- Visst, jag har just hämtat dem. Vi skiftar på fredagar.
- Samma här, men vi är jävligt i ofas just nu.
- Vem är inte det.
- Jag måste dra, men vi hörs. Var snälla mot pappa nu i helgen, grabbar.
Efter två minuter var Strömstedt tillbaka. Han hade trots inköpslistan, glömt aiolin.
(Så spännande konversationer kan man få höra en fredagseftermiddag.)
Vilka intressanta inköpsrundor du får i huvudstaden. Här ser jag på sin höjd Viveca Lärn köpa strömming hos fiskbodarna på torget.
En kandis ar sa god som en annan. Men stromming ar nog i tristaste laget. Ar det inte dag for hummer sa har ars?
