Stubb & krubb
Fröken Tjatlund rusade tidigt från jobbet, trots att det fanns saker att åtgärda. Men håret behövde professionella åtgärder. Den magra, snudd på genomskinliga frissan gjorde vad hon kunde för att förbättra det spretiga sköret på frökens huvud.
Utmattad av att ha stirrat på sitt eget anlete alldeles för länge i skenet av det avslöjande blåvita och darrande ljuset från ljusrören i taket på frisersalongen, slängde hon sig på soffan i vardagsrummet.
- Idag orkar inte jag med någon matlagning.
- Lika så gott det! Jag är less på din wokade kyckling och grönsaker. Nu är det jag som tar över.
Föga anade hon att maken inte alls avsåg att fixa maten på egen hand. Nej, Snickarniklas hade tipsat om en intressant restaurang i närheten. Sagt och gjort, fröken Tjatlund är visserligen en vanemänniska som gärna tuggar i sig samma mat dag efter dag men nu tog tröttheten ut sin rätt.
Det hungriga paret travade längs regnstänkta, kullerstenslagda gator upp till Mariaberget där restaurang Tabbouli serverar libanesisk mat. Säga vad man vill, men Medelhavsmat är alltid gångbart. Lammfilé, halloumi, olika röror och tabboulisallad; ja, både "matlagaren" och fröken själv blev mätta och nöjda.
(Inget gnäll över märkliga och/eller slitna formuleringar, tack! De är avsiktliga.)
