frktjatlund

Igår wallraffade jag helt oplanerat, oavsiktligt och kort, som lattemorsa.

Plats: Stadsmuseet

Åtagande: Sångstund för småbarn

I väntan på att begivenheten skulle gå av stapeln, stod jag och tjuvlyssnade på två mammor, som pratade Framtid med stort F.

- I början är det mest rytmik och dans, men sen går det mer och mer över till akrobatik. Bla bla bla. Och vad jag har hört, så får de verkligen fram talanger. Bla bla bla.

Det är inte klokt vilka ambitionsnivåer somliga har för sina 3-4 åringar. Själv nöjde jag mig med den närmaste kommunala skolan och var glad att det inte var några större fel på avkomman.

När sångstunden kom igång satte sig värsta planeraren tillsammans med barnet, bredvid en gammal grön telefonautomat med bakelitlur. Dottern tyckte att telefonluren var betydligt intressantare än "Fem små fåglar satt på en gren" och en veritabel brottningskamp uppstod, som barnet vann.

PANG! sa det när mamman fick luren i huvudet och hon var tvungen att svälja rejält ett par gånger för att hejda tårflödet. Om jag var den mamman, skulle jag hellre satsa på någon kampsport för dotterns räkning.