Provrumsångest
Finns det något värre klädköp än badkläder. Inför Cypernresan var jag bara tvungen att köpa nytt. Den gamla bikinin gav upp i Thailand. Och för att öka svårighetsgraden fick Maken för sig att inköpet var en gemensam angelägenhet.
Han skulle ha mig att kolla i affärer, där jag vet att sortimentet inte alls vänder sig till mig eller min kropp. Jag är t o m ganska säker på att Panos inte vill se sina baddräkter på en kropp som min. När han äntligen förstod att det är tantaffärer som gäller, skulle han ha mig att prova inkompatibla modeller.
Det var alltså svettigare än vanligt att komma fram till ett köp, men till slut löste det sig i provrummet på Lindex. En svart modell med vita prickar var tillräckligt generös för min kropp.
Jag har en hel bibba med kundkort i plånboken och blir fullständigt nedgödslad med rabattkuponger som oftast går ur tiden. I förra veckan trodde jag att jag äntligen skulle få användning för en 30 %-kupong när Lindex fått in en jeanskjol med fickor. Men datumet på kupongen var passerat med en ynka dag.
- En dag hit eller dit spelar väl ingen större roll, sa kassörska och gav mig rabatten ändå. Sådana initiativ uppskattas alltid.
Den kassörskan har hamnat på rätt ställe. Personal med en sån inställning gör att man gärna återkommer till butiken.
Prova kläder i ett trångt provrum med avslöjande speglar från alla håll ryser är ångestframkallande.
Ja, jag var tillbaka redan idag. Inte för att jag hittade något. Jag skulle behöva några somrigare t-tröjor.
