Schack matt (nästan)
Trots att jag sov 11 timmar i natt så känner jag mig fortfarande trött. Och frusen. Eller kanske just därför. Och när jag känner mig ur form har jag lätt att reta mig på folk. Idag har jag retat mig på några saker. T ex:
- Inte för att jag vill ursäkta mig, men ...
Och så kommer en lång harang med urskuldanden, ursäkter, frånskyllningar och begäran om ansvarsfrihet. Dvs du vill visst ursäkta dig och inget annat.
- Inte för att jag är rasist, men ...
Och så kommer ett uttalande eller en historia, som är så politiskt inkorrekt som det bara kan vara. Allt ursäktat och inledningen, men som jag inte kan kategorisera som annat än rasistiskt.
- Inga problem, hon kan lika gärna göra sex pajer som tre ...
Maken är så frikostig, speciellt med tid. Andras tid och då framförallt min. Han lever i villfarelsen att all matlagning är som grötkokning. Det är bara att dubblera ingredienserna, så är allt fixat och klart.
Imorgon är det dags för lite halvknytis och några backade på sin insats att göra Quiche Lorraine och då fick jag ärva jobbet. Inte så att jag har något emot själva arbetet, det är Makens lättsinniga sätt att ta på sig extrajobb för att i nästa stund lämpa över det på någon annan.
- Missförstå mig rätt ...
kom det ännu en gång i Cronemans tv-krönika.
'Missförstå mig rätt' är det mest irriterande uttrycket i min värld. Borde inte människor vilja att man ska förstå dem rätt? Om du vill att jag ska begripa vad du vill säga, säg det och tvinga mig inte att missförstå för att få det rätt! Grrrr....
Så, nu har jag fått det sagt. Tack o lov var det länge sedan jag hörde uttrycket. Mitt ex brukade använda det, och oavsett vad han pratade om tappade jag tråden och kände irritationen välla upp. :)
Jag kan ursäkta fenomenet i talspråk. Inte helt, men något. Men i skrift i en av landets stora tidningar, av en av deras större profiler: Nada överseende.
