Svenssonbloggen

När ska jag äntligen börja känna mig uppåt igen? Uppåt fysiskt och mentalt. Senaste veckorna har jag verkligen ansträngt mig på alla tänkbara plan.

  • In med den nytta maten
  • Ut med onyttigheter
  • Inklusive alkohol
  • In med te istället
  • Slut med dåliga tv-program
  • Börja beta av böcker
  • Sju timmars sömn
  • 15 minuters morgonjympa
  • Vitaminer & transbärskapslar
  • Snäll mot barn och djur
  • Travar mina 9 km fram och tillbaka till jobbet, precis som vanligt
  • En massa H2O dagarna i ända

Vad kan man mer begära? Är det bristen på dagsljus, som tar ut sin rätt? Eller är även min kropp ett slagfält? Som Johanne Hildebrandts. Trots att jag knappast ens kan ha förstadiet till kol.


Sen är det synd att hon inleder artikeln om alkohol med beskrivningen av en nerpissad gubbe på Maria Beroendecentrum. Det fungerar ungefär som tv:s fetma- och städprogram: "Så fet är jag i alla fall inte"/"Så skitigt har jag inte"/"Jamen, jag har fortfarande full kontroll över kroppen/tillvaron/jobbet".


Förresten har jag väldigt rent och fint hemma.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0