Eoner
Härom morgonen, när jag stretade uppför Skanstullsbron i motvinden, slogs jag av en förfärande tanken: Nu är det mindre än fem år tills jag blir 60! Det är inte klokt; vid 60 är man ju Gammal och fem år försvinner i ett nafs. Jag hade åldersnoja i flera minuter.
Inte känner jag mig många dagar äldre än vid den här tiden för 35 år sedan. Så här såg det ut hemma hos oss då. Lägg märke till den gamla Haldan mitt på bordet och håret på M:s huvud. Ingetdera finns kvar idag. Inte heller Ettans kläder.
Vi bodde i en liten tvåa och hade så lite förvarningsutrymme att det var meningslöst att vika tvätten. Den fick i alla fall inte plats i något skåp. Nu har vi skåp så det räcker, men inte är vi särskilt bra på att vika tvätt ändå.
Det är väl skönt att man inte "känner" sig äldre iallafall. Jag är vid nyss fyrtio fyllda fortfarande tjugofem.
Ha säger jag.. Jag har cirkus 3 år kvar.
Men det är precis så där det går till att vakna upp, precis på pricken. Man vet aldrig vad man gör eller var man är när detta drabbar en. Man blir slagen rakt över ansiktet ingen hänsyn alls..
Men tack och lov överlever man och går stärkt ut ur krisen;)
Vilken mysig bild av Er trångboddhet; den rena tvätten uppe i skrivmaskinen! Fast det kanske mest är efteråt som det är mysigt. Ni har strävat tillsammans i många år liksom Du och M. Det var roligt att få se honom på bild även om perspektivet är lite så där, både rent fysiskt och tidsmässigt. Du menar alltså att han har ändrat sig sedan dess.
Om Du inte har något annat allvarsamt för Dig så får Du gärna läsa min långa text om demokratidiktatorer. Vore roligt att få Din syn på den! Ok, jag vet att den är lång. Du kan läsa halva då och tycka sen.
Med eller utan hår måste han vara en guldklimp som du har trivts med hela vuxenlivet.
mjölgumpa; jag tror att de flesta tänker så och blir förvånade nar det får klart för sig att en annan tant är flera år yngre än en själv.
solskuggan; ja, det är tur att krisen är så kortvarig. Tiden kan man alla fall inte göra något åt.
inga; vi brukar säga att det som fått oss att hålla ihop är lathet eller att ingen annan vill ha en. M har inte bara förlorat saker med åren, han har även expanderat kan man säga.
f; jo, vi trivs ihop och jag skrattar fortfarande åt hans skämt. Slutar en kvinna med det, då kan mannen vara säker på att han är rökt.
