Nämn tre personlighetsdrag
Matbespisningstant
Pyssel och prydnadssaker är inte min grej. Det ska vara enkelt och rationellt. Ingen onödig tid läggs på damning, gardinbyten eller omplanteringar. Till och med när det gäller mat har jag svårt att få till det på ett tilltalande sätt. Det blir mer portionering än dekorering över min dukning. Sorgligt men sant! Vi har en kvinna i umgängeskretsen som är fena på att få till de enklaste måltider att förefalla vara gourmetmat. Jag skulle önska mig lite mer av den varan.
Men under tulpansäsongen släpper jag mig lös. Då finns det oftast en bukett på köksbordet. Härom veckan när Treans barn var hemma hos oss, frågade treåringen ”Vad är det där?” och pekade på blommorna. ”Tulpaner” sa jag. Då kom frågan ”Varför då?”. Vad svarar man på en sån fråga? Jag sa att det var för att de är fina.
Informationscentral
När jag är ute och går på stan behöver jag inte gå många meter för att någon ska komma fram och säga nått i stil med ”Ursäkta, men vet du var ….”. Idag gick jag från Centralstationen och hem, en sträcka på ca tre km. Under den halvtimmen var det tre olika personer som undrade över saker. Är det något som alla råkar ut för eller har jag ett utseende som får människor att tro att jag sitter inne med information. När vi var i Paris hände det vid två tillfällen, trots att jag tyckte att det skrek turist om mig.
Tekniktrög
M är en riktig pryltorsk. Alltid är det någon grej som har kommit i en ny och vassare version än den han är innehavare till. Senast var det digitalkameran. Vi hade en ihop med Ettan. Det var en specialare, som gick att fota under vattnet med. Inte för att vi dyker, men Ettan med fru gör det. Senast krockade våra semestrar och det fick fart på M. Ny kamera till oss framstod som en livsnödvändighet. Jag brukar anta rollen som bromskloss, men nu tyckte M att han hade alla legitima skäl i världen och då går det inte att hejda honom. När det gäller konsumtion är han en riktig naturkraft.
Nu har vi en söt liten Sonykamera, som jag inte brytt mig om att lära mig hur man använder. M har irriterat sig på det, för han tycker att jag egentligen borde var den som sätter mig in i hur saker baserade på ettor och nollor funkar. Eftersom det var kul att lägga in egna bilder på bloggen har jag nu i alla fall passerat avtryckarstadiet.
Pyssel och prydnadssaker är inte min grej. Det ska vara enkelt och rationellt. Ingen onödig tid läggs på damning, gardinbyten eller omplanteringar. Till och med när det gäller mat har jag svårt att få till det på ett tilltalande sätt. Det blir mer portionering än dekorering över min dukning. Sorgligt men sant! Vi har en kvinna i umgängeskretsen som är fena på att få till de enklaste måltider att förefalla vara gourmetmat. Jag skulle önska mig lite mer av den varan.
Men under tulpansäsongen släpper jag mig lös. Då finns det oftast en bukett på köksbordet. Härom veckan när Treans barn var hemma hos oss, frågade treåringen ”Vad är det där?” och pekade på blommorna. ”Tulpaner” sa jag. Då kom frågan ”Varför då?”. Vad svarar man på en sån fråga? Jag sa att det var för att de är fina.
Informationscentral
När jag är ute och går på stan behöver jag inte gå många meter för att någon ska komma fram och säga nått i stil med ”Ursäkta, men vet du var ….”. Idag gick jag från Centralstationen och hem, en sträcka på ca tre km. Under den halvtimmen var det tre olika personer som undrade över saker. Är det något som alla råkar ut för eller har jag ett utseende som får människor att tro att jag sitter inne med information. När vi var i Paris hände det vid två tillfällen, trots att jag tyckte att det skrek turist om mig.
Tekniktrög
M är en riktig pryltorsk. Alltid är det någon grej som har kommit i en ny och vassare version än den han är innehavare till. Senast var det digitalkameran. Vi hade en ihop med Ettan. Det var en specialare, som gick att fota under vattnet med. Inte för att vi dyker, men Ettan med fru gör det. Senast krockade våra semestrar och det fick fart på M. Ny kamera till oss framstod som en livsnödvändighet. Jag brukar anta rollen som bromskloss, men nu tyckte M att han hade alla legitima skäl i världen och då går det inte att hejda honom. När det gäller konsumtion är han en riktig naturkraft.
Nu har vi en söt liten Sonykamera, som jag inte brytt mig om att lära mig hur man använder. M har irriterat sig på det, för han tycker att jag egentligen borde var den som sätter mig in i hur saker baserade på ettor och nollor funkar. Eftersom det var kul att lägga in egna bilder på bloggen har jag nu i alla fall passerat avtryckarstadiet.
Kommentarer
Trackback
