Man lär sig något nytt varje dag
Igår var det chic-lit.
På insändarplats i gårdagens DN fanns ett upprop av tre kvinnor från Vikollektivet mot genren chic-lit. Jag hänger tydligen inte alls med i dagens begreppsvärld. Deras måltavla för kritik var Emma Hambergs senaste bok. Jag har inte läst den, så på den punkten har jag inget att säga.
Jag googlade på begreppet chic-lit och en av första träffarna var Marian Keyes. Jag som trodde att hon skrev tantsnusk. Det stod så på hyllkanten i Pocketshopen. Jag läst flera av hennes böcker. OK det är knappast några mästerverk men jag tycker att hon skriver underhållande. Tänk att jag har besvärat mig med att läsa böcker, som jag egentligen borde bojkotta. Skäms!
Nej, jag skäms inte alls. Man läser olika böcker av olika orsaker. Ibland vill man bara ha underhållning, helt enkelt. Jag tror att huvudsaken är att man läser mycket. Då ledsnar man på förenklingarna och går vidare till annan litteratur.
När jag var tolv-tretton år och hade passerat flickboksstadiet läste jag tjogtals med Allersromaner. De var fullständigt förutsägbara och det var det som var hela poängen. Man-kvinna träffas, det blir fnurra på tråden i början av boken och man vet att de kommer få varandra på slutet.
Harlequinbiblioteket underhöll Tvåan en hel bilsemester. Hon hade fått en hel papperskasse med såna böcker och en och annan Barbara Cartland av min bästa kompis. Det gick åt ett par tre böcker om dagen. Böckerna slängdes vartefter och långt innan vi kommit hem igen var kassen tom.
Men jag kan säga att både Tvåan och jag läst en massa annat sen dess.
Ja herregud va mycket kiosklitteratur man har läst. Samma koncept i allihop, man möter kvinna eller tvärsom, helst så ska dom hata varandra nästan hela boken tills dom inser att dom älskar varandra...ack ja!!
Tur att smaken har ändrats, visst slinker det in en och annan "skitlitteratur" på semestern, dom brukar finnas i bokhyllorna på hotellet.
Men nu blir jag mest irriterad när jag läser dom, ingen spänning överhuvudtaget...men man behöver inte tänka så värst mycket...och det kan ju vara bra på semestern, ha, ha!!
Att läsa det man gillar tror jag är det bästa, oavsett ålder.
När jag läste Enid Blytons Femböcker i tio-, tolvårsåldern var det högaktuellt att bojkotta henne. På biblioteket hemma var hyllan tom och där fanns en skylt som skanderade "Enid Blyton är pyton" men det tyckte inte jag. Det har blivit folk av mig med...
