Djurliv - snarare brist på sådant
(Inspirerat av Annaas kåseri)
Duvslag
För ett antal år sedan gifte sig Tvåans bästa kompis med kille från Skåne. Vi stuvade in hela familjen i bilen och skulle köra non-stop till Ystad* för att vara med på bröllopet. Efter dryga 50 mil sov alla i baksätet. M körde och jag försökte hålla mig vaken. Mest för att jag var orolig att M skulle slumra till.
Plötsligt sa det PANG när vi körde in i något. Tvärnit och alla vaknade med ett ryck. Ut ur bilen för okulär besiktning. Gallret till kylaren var spräckt och det stack ut fågelklor och en stjärt från en duva. Näbben och huvudet satt inkörda i kylaren. Den stackars fågeln såg ut ungefär som tuppen som Charlie Sheen hade avfyrat med pilbåge i Hot Shots*.
M fick ta spjärn med foten mot stötfångaren för att rycka bort fågeln. Fjädrar yrde åt alla håll och djuret var givetvis stendött. Men vi alla i bilen fick en riktig adrenalinkick och hade inga problem att hålla oss vakna resten av resan. Varje gång vi hade anledning att öppna motorhuven på den bilen efter det, var det alltid några fjädrar som virvlade upp som påminnelse av händelsen.
Catarina the Catkiller
Catarina, en vän till mig, har nyligen tagit körkort. För några veckor sen körde hon i sakta mak på Lundagatan* på Söder. En svart katt springer ut mitt framför bilen och hon hinner inte bromsa, utan kör över katten. Katten var hur död som helst och hade varken koppel, halsband eller något annat som kunde identifiera var den hörde hemma.
Vad gör man i en sån situation? I paniken la Catarina katten i buskarna innanför staketet* till Skinnarviksparken*. Några dagar senare var hennes man ute med barnen i parken och får se en kvinna som håller på att fästa upp lappar på lyktstolparna i området. Han går fram för att se vad det handlar om och kan läsa att det är en efterlysning av lille Murre* som försvunnit från en innergård i närheten.
Catarinas man går fram till kvinnan och förklarar att han och barnen sett en död katt i buskarna. Han visade var den fanns och visst var det hennes katt. Kvinnan grät förstås floder och han kunde inte berätta att det var hans fru som kört på hennes husdjur.
Det finns kattägare som släpper lös sina djur på vår innergård, också. Men jag fattar inte att de vågar. Om katten skulle lyckas smita ut genom någon port så går den en säker död till mötes. Sen blir barnfamiljerna galna och jag har hört pappor som lovat att släppa ut lösa katter från gården.
Hornsgatan är inte att leka med.
För ett antal år sedan gifte sig Tvåans bästa kompis med kille från Skåne. Vi stuvade in hela familjen i bilen och skulle köra non-stop till Ystad* för att vara med på bröllopet. Efter dryga 50 mil sov alla i baksätet. M körde och jag försökte hålla mig vaken. Mest för att jag var orolig att M skulle slumra till.
Plötsligt sa det PANG när vi körde in i något. Tvärnit och alla vaknade med ett ryck. Ut ur bilen för okulär besiktning. Gallret till kylaren var spräckt och det stack ut fågelklor och en stjärt från en duva. Näbben och huvudet satt inkörda i kylaren. Den stackars fågeln såg ut ungefär som tuppen som Charlie Sheen hade avfyrat med pilbåge i Hot Shots*.
M fick ta spjärn med foten mot stötfångaren för att rycka bort fågeln. Fjädrar yrde åt alla håll och djuret var givetvis stendött. Men vi alla i bilen fick en riktig adrenalinkick och hade inga problem att hålla oss vakna resten av resan. Varje gång vi hade anledning att öppna motorhuven på den bilen efter det, var det alltid några fjädrar som virvlade upp som påminnelse av händelsen.
Catarina the Catkiller
Catarina, en vän till mig, har nyligen tagit körkort. För några veckor sen körde hon i sakta mak på Lundagatan* på Söder. En svart katt springer ut mitt framför bilen och hon hinner inte bromsa, utan kör över katten. Katten var hur död som helst och hade varken koppel, halsband eller något annat som kunde identifiera var den hörde hemma.
Vad gör man i en sån situation? I paniken la Catarina katten i buskarna innanför staketet* till Skinnarviksparken*. Några dagar senare var hennes man ute med barnen i parken och får se en kvinna som håller på att fästa upp lappar på lyktstolparna i området. Han går fram för att se vad det handlar om och kan läsa att det är en efterlysning av lille Murre* som försvunnit från en innergård i närheten.
Catarinas man går fram till kvinnan och förklarar att han och barnen sett en död katt i buskarna. Han visade var den fanns och visst var det hennes katt. Kvinnan grät förstås floder och han kunde inte berätta att det var hans fru som kört på hennes husdjur.
Det finns kattägare som släpper lös sina djur på vår innergård, också. Men jag fattar inte att de vågar. Om katten skulle lyckas smita ut genom någon port så går den en säker död till mötes. Sen blir barnfamiljerna galna och jag har hört pappor som lovat att släppa ut lösa katter från gården.
Hornsgatan är inte att leka med.
*Namn och platser kan vara utbytta
Kommentarer
Postat av: Lukasmaia
Greetings. This site is so full of information
Trackback