Kräftans vänkrets
My brukar alltid kolla med intresse vad jag gör och har uppfunnit ett eget ord för det jag tar bort från maskinen: Kludd. Så nu vet ni vad det är som kan ställa till problem.
Trean kom hem med en totalt sönderbränd rygg. Han hade jobbat ute med bar överkropp. Inte bra för en som snudd på är albino.
Vi är en kontrastrik familj, antingen är man extremt ljushyad eller så har man olivfärgad hud. M är av vallonsläkt med bruna ögon och mörkt hår (det lilla som är kvar). Jag är ljus och lättbränd. Barnen har ärvt antingen eller och har väldigt olika färger. Trean är om möjligt ännu ljusare än jag.
Jag var nästan 30 år och åkte tunnelbana med alla tre barnen. Mittemot satt en dam i 60-årsåldern. Plötsligt frågade hon
– Är det dina barn?
Jag trodde förstås att hon ville tala om hur vackra eller väluppfostrade de var så jag svarade givetvis jakande på frågan. Det var då hon bevisade att hon inte var en dam.
– Så ung och redan tre barn. Och inte med samma pappa ser jag.
– Det ska du skita i, tänkte jag som den dam jag är.
Treans fru är också en "dubbelnatur". Hennes mamma är finska med det typiska beiga utseendet (hy och hår har samma färg) och hennes pappa är chilenare. Själv är svärdottern väldigt mörk. Resultatet av kombinationen är att Noa är väldigt ljus och My är lika mörk som sin mor.
Varför sker det aldrig någon utjämning?
Apropå M... jag har också en M och här är det också kontraster. Medan han är svart... och det har ju sin naturliga förklaring i att han är västafrikan, så är jag lite blandad så att säga.
Jag är vit som alla med vita föräldrar, men så har jag lagt mig till med lite extra vitt här och där, som framträder mycket klart i sommartider när övriga kroppen blir brun. Jaf fick nämligen vitiligo när jag väntade min dotter...
Jo... den där tunnelbaneödlan... Undrar vad hon fick ut av den elaka kommentaren...
Så gullig liten kille...
Jag är mörk och min man ljus, båda våra flickor är ljusa.
Många gånger då jag gått igenom tullen har de frågat om jag är europe´och då svarar jag på den bredaste skånskan att det är klart jag är.
Börjar att bli trött på det nu...
Ha en fin dag
Kram
Vilken jättesöt sommarpojke. Jag har också en sån och en mörk. SÅÅ vackert med blont hår.
Ja när vi var i Turkiet...där frågar man ju alla var man kommer ifrån, artig som jag är när en kille frågade mig så svarade jag Sverige...Nej, nej säger han det är inte möjligt...du måste vara Turkiska, så mörka är inte svenskar. Jo jag är det svarade jag!!
Jag har melerade ögon, och blir brun blir aldrig riktigt vit.
Men vi har tur i den här familjen för vi har sån hy som blir brun allihop!
Tänk min mormor hon var aldrig i solen, men blev alltid brun som en pepparkaka!
Sicken surkärring i tunnelbanan!
I min familj är vi mörkhåriga, en två med vit hy och tre med gyllene hy. Vi får heta allt från turkar, fransyskor till finnar... Men man kan inte bry sig längre om vad folk hittar på.
Dum drake i tunnelbanan. Man kan visst ha barn som är olika som natt och dag utan att ha olika pappor till dem och förresten angick det inte draken heller så!
Man ska vara rädd om och snäll med barnen. Gamla kärringar (i vart fall några av dom) som bl.a åker tunnelbana är helt blåsta och dumma i huvve!
Detta är en sann historia.
En närstående på en mindre ort adopterade en liten fin kille från Peru. Helt underbar fin kille, fortfarande, många år senare
Efter några månader närståenden och mannen hem till orten där dom bor. En dag är dom ute ute och fingår med barnet i vagn - och möter en granna (det var en man, jag tror inte en kvinna skulle kunnna vräka ur sig nåt dylikt).
Mannen ifråga (medelålders 60+) tittar lakoniskt på barnet i vagnen och utbrister:
- Är ni ute och går med Taikon?
Jävla sinnesslöa idiot, hur kan man säga nåt sånt!
Hade kommentaren riktats mot nån i min familj och jag varit med, då hade jag tagit en sten och slagit ihjäl vederbörande, eller åtminstone tillfogat honom ansenlig skada.
Min egen erfarenhet är att det oftast har varit bittra, äldre kvinnor som kläckt ur sig elakheter.
Jag bävar inför framtiden. Måtte jag aldrig hamna i den fällan.
Ja du, alla dessa elaka äldre kvinnor. Vad står all bitterhet för? Ja det kanske inte är så svårt att räkna ut. Men vad är det som får dem att plötsligt en dag lossa fördämningarna (heter det så?) och låta allt välla ut över okända människor? Minns tanten på bussen som frågade om min Äldsta var en pojke, hon var drygt ett och hade inte hunnit få så mycket hår ännu. Och jag sa nej, det är allt en flicka... varvid käringen med sur röst och hånfullt menande miner till de kringsittande sa: "Ja nu för tiden kan man visst inte se någon skillnad, vad nu det ska vara bra för med såna dumheter!" Och de andra tanterna nickade elakt med! Åt vad förstod jag aldrig och gör fortfarande inte. Att en ettåring hade kort hår?? Hon satt i rosa kärra och hade säkert helt normal klädsel för en tur på stan i september...
