frktjatlund

Jag är utsatt för massiv attack. För några veckor sedan ringde det på jobbtelefonen. Jag såg att det var M:s nummer på displayen.

- Jag har GPS i min nya bil, sa en röst som jag inte kände igen.
- Och??? undrade jag.

Maken hade tubbat jobbarkompisens brorsa att ringa. Han var där för att stolt visa upp sin nya Volvo.

När vi köpte vår bil var det jag som stod för köpsignalen. Försäljaren höll på att få kaffet i vrångstrupen. Maken till lättövertalade människor hade han knappast varit med om. Men GPS var inget för mig, som gillar kartor och det har jag fått äta upp. Nu har kampanjen gått in i fas två. Köksbordet är täckt av broschyrer.

Trean ringde kl 11:26. Barnvakt, ja tack. Lunch, ja tack.

M var engagerad på annat håll och jag körde snikvarianten på McDonalds. Barnen lekte där, men åt hemma hos oss. Mormor med sina barnbarn, Alva och Kevin, var där. Hon regisserade sina ungar hela tiden. Gör, si gör så. De var i samma ålder som Noa och My. Hela tiden gav de varandra små tjuvnyp. Jag var tacksam för att mina insatser begränsades till spelhantering

Syskonkärlek
Jag och mina syskon var pinsamt missunnsamma. Om vi åt en tårta, dekorerad med en  torr ros, gav vi hellre rosen till Murr, hunden, än att gynna något syskon.