frktjatlund

Det kändes som det mesta av sirapen var borta från bloggen igår kväll. Det gick att göra inlägg och kommentera och publiceringen gick ganska raskt. Kul! Den senaste tiden har jag skrivit grejer på kvällen som jag publicerat dagen efter.

DN hade ett uppslag om bloggfenoment. Där användes ett för mig nytt ord, bloken. Först trodde jag att det var ett skrivfel, men så dök det upp igen. Aha! en blogg som blir bok.

Tvåans bästa kompis som är mammaledig ägnar mycket tid åt att läsa bloggar. Hon tyckte att det kryllade av bibliotekarier med litterära ambitioner på nätet. Jag har inte hittat dem. Min egen lilla ”skräck” är att kompisen ska hitta min. Barnen vet inte att jag bloggar och M har ingen aning om ”vem” jag är. Tvåan skulle lätt kunna gissa mitt alias.

Jag har ju gett barnbarnen nya namn och pinsamt nog har det hänt mer än en gång att jag sagt Stella om Tvåans dotter. Håller jag på att tappa kontakten med verkligheten?

Varför bloggar jag? Ingen aning, faktiskt. Men jag har alltid tyckt om ord och olika språkliga företeelser. Jag har aldrig skrivit saker annat än i jobbet, inte ens dagbok. 


Det där jag skrev om Trean och varaktigheten på hans äktenskap kanske lät lite hårt. Men med tanke på förutsättningarna, var det inte så konstigt. Här kommer några faktorer