Fadersfigur?

Jag vet inte särskilt mycket om min riktiga pappa. Han föddes 1926 i Stockholm och dog 50 år gammal i Värmland. Jag träffade honom en gång, som jag har minne av. Det var på Syrrans konfirmation och det enda jag kommer ihåg av det tillfället var att han sa många i släkten, inklusive han själv, hade diabetes typ 2.
Så se upp när ni passerar 35
var budskapet. Syrran är drabbad men jag har än så länge klarat mig.

Skilsmässan var på gång redan innan jag föddes. När mamma gifte om sig gjorde man en överenskommelse. Min far skulle slippa betala underhåll för oss om han gick med på att avstå från umgängesrätten. Han tyckte tydligen att det var en god affär och därför dök han inte upp förrän mamma skilt sig igen och det bara en gång.

E Carlsson
Uppgörelsen om underhåll och umgänge gällde inte längre. Men vi såg ingetdera. På 60-talet kom bidragsförskotten från Barnavårdsnämnden. Det var ett grönt utbetalningskort från Postgirot med den diskreta avsändaren E Carlsson. Han hade många barn på sitt samvete. Nittionio kronor var för Syrran och mig. Vi retade oss varje gång på den där kronan som saknades till hundra jämt.

De åren vi bodde i Dalarna bodde min pappa bara några mil från oss. Då och då uttalade han sig i lokalmedia. Han var vd för en större industri.
pappa
Förutom att han är mina dagars upphov så kom arvet efter honom lägligt för vår familj.

När jag tänker och säger "pappa" då är det istället min styvfar som jag har i tankarna.

Kommentarer
Postat av: petra

oj, vilken fascinerande och vemodig historia...jag följer spänt dina inlägg!

2006-05-09 @ 10:41:53
URL: http://sallyklee.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0