frktjatlund

Större delen av gårdagen på jobbet var lite kaotisk. En av våra kunder hade lagt om sina datasystem i helgen och hade redan på fredagen aviserat att det kunde drabba oss. Och det gjorde det. Regeln är: Om något kan gå fel så gör det det. Filer som vi skickade till kunden kom inte fram, när de väl kom fram kom inget svar. Vi hackade in egentillverkade kvittenser för att komma vidare. Och så där höll det på.

Det var inte bara vi som drabbades och det förhatliga inträffade, problemen hamnade på Aftonbladets hemsida. Stora skräcken. Men idag verkar kunden ha kommit på rätt spår igen, så det blir lunch i vanlig tid, hoppas jag.

Hela förra veckan var vår bil i händerna på Trean. Först på söndag kväll fick vi tillbaka den. Trean sa att My hade blivit åksjuk och kräkts, men han hade gjort vad han kunde för att få bort det. Jag såg hur M svalde för att inte säga något. Lånar man ut en sak, får man stå sitt kast.

M städade bilen i flera timmar. Han är inte särskilt pedantisk annars, men bilen har ett tillräckligt begränsat utrymme för att han ska klara av att hålla det tiptop. Ryggarna på framsätena var fulla av spår efter barnskor och han hittade kladdiga karameller, glasspapper, utspilld Coca Cola, en socka och annat smått och gott. 

Efter uppsnyggningen bjöd han mig på en åktur för att njuta av förändringen. Södertälje tur och retur på småvägar i solnedgång.