Närig närstående
Vi växte upp i villfarelsen att vi tre äldsta syskon hade samma pappa. Det var först när Brorsan var över 20 som mamma berättade att han inte hade samma pappa som Syrran och jag. Hur hon lyckades med att övertala pastorsexpeditionen att skicka personbevis med falska uppgifter är en gåta. Men för henne var inget sånt omöjligt.
Min pappa dog redan 1976. Syrran och jag hade inga problem med att dela arvet med Brorsan utan han fick ärva som om det varit hans far. Brorsans fru dog och i och med det fick han så småningom ärva svärföräldrarna. Men somliga får aldrig nog. Det är ju precis inte som han slitit och släpat för stålingarna. Han får dem och ändå ska han försöka komma undan.
Jag behövde bara avreagera mig lite. Det sista Lillsyrran behöver är ett problem till.
först; tack för dina ord på min blogg - jag har behövt lite uppmuntran efter "kraschen"....sen; det du skriver om din mamma och allt kring döden och det praktiska osv osv är så väldigt bekant för mig! Jag skrev ett par inlägg rätt nyss i min blogg om min mammas död - läs om du vill?
Det där med reavinstskatt osv hadwe vi också probem med ett tag - men det löste sig; vi lyckades sälja hennes radhus i Bohuslän - själva bor vi i sthlm - och hela det förfarandet kostade oss faktiskt så mycket att den faktiska "vinsten" inte blev så stor - fast den var det på pappret. Dock fick man ju inte alls dra av nåt sånt som kostnader krig flytten osv...MEN vi begärde i ett par omgångar att slippa skatten - och faktisk - till slut slapp vi den också!
Det svåra är ju just när flera ska dela på en sån skuld och en inte vill betala (det var lite samma med min brorsa)är ju att det inte finns nån rutin för det - då står man där och åker på alltihop själv! Men det borde nog finnas nåt sätt...fråga nån sån där gratisjursit - du vet "gratis rådgivning i juridiska frågor en kvart" typ....
kram
Nu har ni mycket att gå igenom,det är jobbigt med allt arbete som följer.
Men hoppas att du får en fin dag
