Anno 1969
När jag skrev inlägget om tatueringar dök en episod upp i minnet från den tiden. Jag var inte med om den själv, för den utspelades sig i makens klassrum på gymnasiet. Årets skolfoton hade kommit från fotofirman, men ingen av eleverna gjorde någon ansats att hämta sina exemplar.
Klassföreståndaren, en äldre kvinna, försökte argumentera för varan och sa:
– Men tänk om sådär 20-30 år så kan ni ta fram skolkortet och titta på era kompisar och säga: Och titta, så där såg Anders ut på den tiden och nu är han känd skådis. Och där är Eva, hennes senaste utställning skrev man mycket om.
En av grabbarna kunde inte motstå repliken:
– Och titta där är fröken och hon är död.
Vi har i alla fall ett skolfoto från M:s avgångsklass i byrålådan.
Det finns köer av de mest besynnerliga slag och de mänskliga uttrycken är varierande och i flera fall besynnerliga.
Knullkö - där verkar inte mina 26 minuter i annan kö, kunna räcka till, för de närmast sörjande.
Repliken ar ju inte helt snäll, fälld på gymnasiet, hmmmmmm - vad säger den om relationen lärare/klass, kanske inte bara en generationsfråga!
Maken gick på en estetisk linje med totalt hämningslösa elever. Läraren såg inte ut att ta illa upp. Hon var härdad.
Som lärare skulle jag få ett ohejdbart skrattanfall av en sån kommentar!!
Eftersom jag undervisar små barn så får jag jättemånga roliga kommentarer om både det ena och det andra hela tiden.
Häromdagen var det en elev som tittade bekymrat på mig och sa: Varför har inte Du gått i pension som är så gammal?! :-))
Tur att man har lärt sig att hålla skrattmusklerna i styr!
he he - kul...jag undrar vilken lärare det var...nyfiken som alltid.
Läraren hette Terese Samuelsson.
Ja, jag hade också skrattat om jag varit den fröken. Roligare än den alternativa kommentar som fällts i ett liknande sammanhang:
Lever den kärringen än?