Höstkänning
Jag utropade självsvåldigt 14 oktober till årets strumpbyxpremiär. Motståndet har hittills varit kompakt, men imorse gick det inte längre. Den höstliga snålblåsten fick mig att gå ännu längre. Täckjackan jag köpte för en månad sedan åkte fram och på för första gången.
När vi kom till Medborgarplatsen slog mig tanken: Har jag tagit bort prislappen? Det hade jag inte utan en glad, stor lapp och en liten påse med reservknappar hade dinglat under armhålan hela vägen dit. Då var jag glad att timmen var tidig och vädret ruggigt, så att det bara var några frusna hundrastare på benen.
Igår höll man minnesstund för Sven Andersson. Han var en trevlig person, till skillnad mot sin efterträdare Margaretha af Ugglas.
Alltså, vi känner egentligen inte någon personligen. Men under deras tid på UD hade vi hand om fönsterputsningen på Arvfurstens palats. Sven Andersson var alltid trevlig, slängde gärna lite käft och hade inget emot att vi gjorde jobbet när han var där. Margaretha af Ugglas var tvärtom. All kontakt skedde genom sekreteraren och vi fick nådigast ansöka om tillstånd, trots att putsningen bara tog några minuter.
Om kontoret var tomt brukade vi turas om att sitta vid utrikesministerns och kabinettsekreterarens skrivbord med fötterna på bordet. Så barnsliga var vi.
Borelius har avgått. Det ska bli intressant om det blir fler. Undrar hur personer som innehar en politisk position, som grundar sig på demokratiska val försvarar sig när de själva vägrar följa demokratiskt fattade beslut. Det är mycket som inte heller jag gillar att betala för.
sven andersson kunde kommunicera och hade förhoppningsvis socialdemokratiska (eller i vart fall demokratisika) värderingar!
det nya moderatpacket som gjort sitt intåt bland köttgrytorna är ju bara värda förakt, vilket säckgäng.
men felet är ju göran persson, som inte kunde hålla den socialdemokratiska fanan högt, han ville mest gulla med anitra och vara herrgårdsägare, och det får han väl, men knappast som ordförande för SAP och i synnerhet inte med en kompis som Lars Danielsson, och med sin paranoida läggning, gjorde han ju allt för att inte skaffa några bra statsråd, ingen fick ju sticka upp.
det är egentligen göran persson fel allting,
att dåren reinfelt, trampar i koskiten, är väl inget att förvånas över.
moderater är ju kapitalister, och vill hålla småfolket nere, tyvärr verkar inte väljarna ha fattat det (än)!
men lägger ni ner public service och P1, då jävlar, då blir de revolution - tro mig, då får stegö, passa sig - jävligt noga!
skål...föreslår en (äkta) white russian!
Det blir inte trovärdigt att vara lagstiftare och samtidigt sakna respekt för lagen. Självklart ska de tas bort, båda de ifrågasatta damerna.
Sen läste jag med ett visst intresse Gudrun Schymans debattartikel i ärendet. Hon funderar över om det är så att kvinnliga politiker granskas och döms hårdare än manliga, eller om det är så att de pga bristande markservice hemma har svårare att få ihop sitt privatliv och sköta sina förpiktelser. Det får naturligtvis inte bli en ursäkt men är ändå ett intressant spörsmål.
Borelius verkar ju haft det rätt välförsett med marktjänsten och det är ju inte precis slarv som ligger bakom skatteplaneringen. Så även om Schyman kanske har rätt till en viss gräns så verkar hennes antaganden inte vara riktiga i det här fallet. Däremot granskas kvinnliga statsråd kanske mer än manliga. Tror till exempel inte att någon manlig miljöminister hade hängts ut för att han inte använde tygblöjor som Täppas Fogelberg gjorde med Anna Lindh.
