frktjatlund

På alla möjliga sätt försöker omgivningen ta kontakt. Imorse var det Ettan som undrade var faderskapet höll hus. Ingen annanstans än i sänghalmen. Jag hade flaggat av måndagen för mobilens återkommande alarm förra veckan, då det var annandag påsk. Det blev tjurrusning till jobbet.

På arbetet möttes jag av denna text på stora anslagstavlan.

Det luktade verkligen skumt i korridoren, men hur felanmäler man dålig lukt? Borde det lukta ännu värre än det gjorde, eller?

Sen testkörde vi en ny maskin och fick hela tiden upp ett obegripligt meddelande med nr 160 och självklart räckte dokumentationen bara till meddelande 157. Leverantören har ännu inte varit kontaktbar.

Syrran ringde och sa att mamma fick tillbaka på skatten och det blev ett par tusen var. Hon sätter in dem på kontot. Där blev de inte gamla. På eftermiddagen ringde M och undrade varför vi fick en påminnelse på digitalboxen och om jag betalat handfatet. Nu har jag betalat båda räkningarna, trots att jag grubblar mig blå på vad FKR.VA RAK.KPL. 15x10 är för något. 

Mammas tusingar räckte inte, det blev att tulla på sparkapitalet. Det som grämer mig mest är att jag har bara rätt till tre gratisuttag om året och det här blev uttag nummer två. 


Nu tänker jag ägna mig åt den spännande
sysselsättningen att leta upp stickbeskrivningen
till Pippitröjan. Förra året fick My en sådan,
men hon blev lite besviken. Jag tror att hon
förväntade sig en tröja med Pippi på, inte
fiskarvarianten. Och nu är det dags för Stella att
bli glad eller besviken.