Pengar är inte allt
För en gångs skull tänkte jag deklarera flera dagar före bäst-före-datumet. Jag har invaggats i förhoppningen att det för första gången ska räcka med ett sms att jag godkänner Skattemyndighetens förtryckta. Men vad ser jag på blanketten? De förväntar sig att jag fyller i en N3-blankett? Varför då? Jo, jag har ett gammalt underskott i tidigare, nerlagd näringsverksamhet.
Betyder det att jag hela mitt återstående liv måste bifoga en meningslös blankett, med samma underskott på 7717 kr år efter år? Verkar det klokt? En bibba blanketter till, som någon pappersvändare ska kontrollera och arkivera. Nej, jag tog till rutan för övriga upplysningar och deklarerade frankt att man får titta sig i månen efter några N3-papper.
Konsekvensen är att jag måste lämna det fysiska papperet till Skatteverket. Det blir en lagom promenix på söndagseftermiddagen.
Tvåan och jag hade ett resonemang om det är någon vits att lära barn hur man hanterar pengar. Hon hade läst en intervju med en bankkvinna som gav råd till föräldrar i ämnet. Kvinnan verkade totalt arbetsskadad och rekommenderade att om barnen hade slut på fickpengarna, kunde föräldrarna låna ut en summa. Det viktiga i sammanhanget var att barnen skulle betala en uppläggningsavgift på lånet.
Jag tror inte att man kan lära någon hur man ska hantera pengar, inte ens med det egna exemplet. Det är helt enkelt en läggningsfråga. Den slutsatsen har jag kommit fram till genom högst personlig empirisk forskning.
Exemplet M
M föräldrar var noggranna och själva väldigt ekonomiska. Dessutom gjorde de enligt alla förståsigpåares råd för att lära sina barn.
När M och hans bröder sommarjobbade gällde följande: Om de sparade pengar, fick de behålla 2/3 av det intjänade. En tredjedel skulle sättas in på bank och en tredjedel fick de spendera. Den återstående delen fick de betala hemma. Ville de inte spara, fick de behålla hälften och den andra halvan tog föräldrarna hand om.
Mitt exempel
Min mammas ekonomiska sinne var uselt. Alla pengar bara försvann utan att hon riktigt kunde redogöra för vart. Kom det brev från Skatteverket vågade hon inte öppna dem och hela hennes liv var det någon annan som skötte hennes räkningar. Men så hade hon inte heller någon ambition att lära oss barn något i ämnet.
Vi behövde inte betala ett öre hemma när vi jobbade på skolloven. Jag var så bortskämd att jag beklagade mig över att mamma höll inne månadspengen när jag hade egna pengar.
Resultat
Inte lärde sig M och hans bröder att hantera pengar. Värsta brister har den näst äldsta brorsan. Han har konkat och fått lämna hus och hem.
Däremot har syrrorna och jag full koll på den egna ekonomin. Värst är Syrran, hon har koll ända inpå öresnivå. Så noga är inte jag utan nöjer mig med att utgifterna inte överskrider intäkterna. Så underskottet i näringsverksamheten var ett undantag.
Nä jag behövde inte heller betala hemma när jag jobbade på loven, never, fast det särskilt under mina första tonår var knapert i hemmet. Jag hade å andra sidan ingen bestämd vecko- eller månadspeng under den tiden. Fanns det pengar fick jag väl del. Första åren köpte jag mest kläder, sen använde jag allt jag kunde till resor. Fick en känsla av att föräldrarna tyckte det var välinvesterat. Jag fann resandet vara en livsnödvändighet.
Modern har alltid varit en fena på att få mycket för lite. Vi var alltid välklädda, långt över genomsnittet. Sneglade på hennes deklarationsblankett nu och fick hicka. Så lite det är tänkt en gammal skolstäderska ska leva på. Men hon klarar sig gott.
Mina döttrar är nästan jämnåriga och borde ha fått likartad uppfostran - men den ena är som sin far, ska helst inte ha mer än 50 öre om dagen att rumla runt på medan den andra aldrig gör av med något i onödan och köper väl utvalda klädeseplagg för resten. Hon anser sig tjäna på att ha en månadspeng på 200 kronor i stället för studiebidraget.
I sommar får Äldsta sin barnpension på eget konto. En dag ska vi gå till banken hon och jag och stoppa överföringen från mitt konto till hennes av studiebidraget samt ordna motsatt överföring av 2/3 av pensionen. Det vet hon inte om ännu! Blir det tyst här på bloggen och det samtidigt står om "änka brutalt ihjälslagen av tonårsdotter" vet ni vad det handlar om; "det var i självförsvar, hon försökte ta mina pengar".
Ha, ha. Jag kan inte säga att jag ser fram emot den löpsedeln. I alla fall inte bakomliggande orsaker.
Jag hittade artikeln: http://www.dinapengar.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2007\05\21\9459
Det står i rubriken att det inte är så tråkigt som det låter. Men det är just vad det är ;D