Stirred no shaken
Flera störande moment hopar sig. Ett mejl berättar helt sonika att projektledaren är utbytt. Nya snubbar är tillsatta och det är från gamla företaget. Förmodligen betyder det att hela tidplanen skjuts i sank och att vi kommer att få en massa skitrutiner på halsen.
Stora ombyggnationen har dragit igång med rivningsarbeten några meter från mig. Man bryter och bänder, sågar och dunkar. Sånt påverkar koncentrationen.
Förutom det sitter företagets mest snacksaliga handläggare och fikar i utrymmet intill. Hon kan verkligen prata; ibland vill jag bara säga
- Andas! Risken för svimningsanfall p g av syrebrist förefaller överhängande.
Stora delar av min arbetsplats är väldigt enkönad. Det finns avdelningar som består av 95 % kvinnor. Senast vi hade ombyggnad hände det saker. En av de morgontidiga damerna fick ihop det med en morgontidig byggare. Det blev familjedramatik med skilsmässa som följd.
Fikarummen har surrat av teorier om varför sådana saker händer.
- Jag, som trodde hon var lyckligt gift.
- Det var inte så många år sen hon gifte om sig. Tredje gången, att hon orkar.
- Hennes äktenskap var nog redan på utförslöpan.
- Ingen får in en fot i dörren, om den inte står på glänt.
Nu har byggarna klippt strömmen till min belysning och valet står mellan att ha persiennen uppe och störa mig på eftermiddagssolen eller att treva mig fram i halvdunkel. Det får bli hemgång.
Hemgång i det läget låter som den gordiska knutens lösning, den gillar jag. Det verkar ju dessutom vara alerta byggnadsarbetare Ni har runt väggarna. Om dagarna är tråkiga kan Du ju pigga upp tillvaron med att berätta om dem hemma och låta M som av en händelse hitta en tumstock i Din ficka!
Bara för att se om han reagerar liksom. Kanske kommer med tårta och blommor och så för att "vinna Dig tillbaka"?!! :-)
Hujedamej käraste frktjatis... *svettas våndas*
Säg upp dig bums. Tidningarna står i kö för att få en kåsör som du.
Ha det bäst:)
inga; tack för tipset, speciellt det där med tumstocken. Snacka om att det skulle få igån hans fantasi.
solskuggan; tack för det, men dessvärre är det tomt utanför dörren.
