frktjatlund

Här har jag tillbringat en semestervecka i familjens sköte och slutresultatet är att jag är helt färdig. Familjen i det här fallet är maken och Tvåans familj. Vi har varit i Puerto de la Cruz på Teneriffa, en riktig pensionärsdestination med andra ord.

Allt utföll till belåtenhet, sånär som på att det är lite shaky att resa med åldringar i lasten. Folk faller som käglor runt omkring. Både på dit- och hemväg var det incidenter med personer som blev yrsliga och föll raklånga i marken. Blodvite uppstod med lite utryckningar som resultat.

På hemvägen utsattes även jag för påfrestningar. Planet var en Airbus, en jättekärra med över 400 passagerare. Långt fram i mittsektionen stod stolarna tre och tre. Jag hamnade i mitten av mitten, mellan maken och en annan man. M är stor och mannen på andra sidan om mig var stooor. Säkert två meter och vikten låg nog någonstans kring 150 kg. 

När vi spänt fast oss säger den riktigt store till mig:
– Nu har du hamnat mellan de stora grabbarna!
– Tala för dig själv, väste M i mitt öra.
Och jag satt verkligen som i ett skruvstäd. Som tur är, om man nu kan kalla det tur, nådde inte mina axlar knappt upp till omgivningens armhålor och herrarna gjorde vad de kunde för att hålla sig på sin kant.

M hängde ut i gången med armbågen och det gav en viss bonus, för en av flygvärdinnorna lyckades köra på honom med ”drinksvagnen” (flygvärdinneord för dryckesvagn) så några utspillda ml förvandlades till en ny flaska.

Vi kom inte i säng förrän klockan var närmare två inatt. Kvällen innan höll karnevalsyran oss vakna långt in på natten, så nu är jag rätt mör och tankeverksamheten har inte varit på topp, men även fysisk närvaro ger utslag på tidrapporten, så jag tog mig till jobbet imorse trots att kropp och knopp protesterade.