frktjatlund

En kortis, men så blev vänskapen inte varaktig.

Här har vi Karin. Hon var klassens ordningsman, så otroligt ordentlig
så jag var grön av avund. Jag tror att jag hade tanken att om hon
och jag blev vänner så skulle lite av hennes goda sidor smitta av
sig på mig.

Under hela skoltiden ledde jag klassens anmärkningsliga på grund
av att jag var så slarvig och glömsk. Mammas kommentar var:
– Hade du ändan lös, glömde du den också.


Nu var den inte lös, utan har hängt med under årens lopp. Jag försökte i alla fall bli vän med Karin. Hon bodde alldeles intill skolan och vi gick ibland hem till henne om skolmaten inte passade. Det hände att hennes mamma var hemma. Vid ett sånt tillfälle höll mamman på att dammsuga i andra änden av lägenheten. Karin viskar till mig:
– Kan du kolla om mamma kommer, och stegade ut i köket.

Jag fattade inte först vad som var på gång. Men så går Karin fram till handväskan, som står på en köksstol och tar upp en plånbok. Hon plockar upp en femma och stoppar ner i fickan. Jag blev lättad över att hennes mamma fortsatte med städningen, så jag slapp bli delaktig i stölden.

Sen var det inte alls angeläget för mig att vinna Karins gunst, hur ordenlig hon än verkade vara i skolan.