Mössmänniskor
I morse hade jag anledning att glädja mig över flera saker, trots den bitande kylan.
- Ljuset. Det är på väg tillbaka. Gatubelysningen släcktes strax innan jag var framme till jobbet. När jag kommer hem från semestern förväntar jag mig att det ska vara ljust hela vägen.
- Benvärmare. De är superlånga. Nu kunde jag lätt dra upp dem långt över knäna och knäskålarna satt fast hela vägen.
- Rätt valla. Flera dagar har jag halkat omkring med vinterkängorna. Idag knastrade det om stegen och fötterna satt där jag satte dem.
- Underhudsfett. Ett visst överskott gör att jag kan hålla mig varm utan att bylta på mig alltför mycket. Idag var första dagen som jag hade långärmat under jackan.
- Kapuschong. Som sagt, jag tillhör inte mössmänniskorna. Mitt huvud är inte gjort för sådana huvudbonader, men då kommer huvan till pass när det blåser snålt.
Härom morgonen stötte jag ihop med Tvåan några meter från arbetsplatsen. Hon jobbar ett kvarter från mig. Hon kom med bussen och morsade till mig uppfordrande:
– Varför har du inget på huvudet? Vet du inte hur mycket värme som försvinner den vägen?
Hej,
Javisst var det fina glädjeämnen som du hade där.
Det är precis dessa saker som förgyller tillvaron. *ler*
Jag inser faktiskt att detta med underhudsfett är viktigt. När jag vägde som mest frös jag aldrig, nu har jag tendens att frysa lite nu och då under dessa kalla vintermånader.
Vad mössan anbelangar så försvinner det kanske en hel del värme från huvudet..
Ha en underbar dag
/IKA
Det var "uppmuntrande" rader.... mer ljus, underhudsfett, benvärmare... :)
Ha ha.. det var en omvänd kommentar: Barnet bannar sin förälder.
Jag undviker också mössor, mitt huvud är ´liksom inte gjort för mössbärande. Är nog för litet för att fylla ut tror jag. Mössor halkar omkring lite okontrollerat däruppe på skulten, det blir ingen ordning o så fryser jag om öronen i alla fall.
Jag hade min mössa på mig idag men av annan anledning. Frissan stökade till mig så jag kände inte igen mig.
Jag har heller inte något mösshuvud, Ser ut som en byfåne. Men storbrättade hattar går bra!
Ja, lite nytta måste man ha av extra kilon. Jag vande mig av med mössa i ungdomen, då jag hade långt, tjock hår och hellre led för min skönhet än att trycka en mössa över hårsvallet.
Gillar inte mössa eftersom håret blir så ruggigt platt och läskigt. Det är ren och skär fåfänga alltså, som får mig att använda huvor och kapuschonger istället.
