Fånig fobi
Jag har tyckt att Svärsonens variant på hisskräck varit lite väl långsökt. Han har inte velat plocka upp nycklarna så länge han stått i hisskorgen. I fantasin har han fumlat med knippan, och ett, tu, tre så har tappat den och alla nycklar slunkit ner i springan mellan hisskorg och dörr.
- Sånt kan omöjligt hända, har min tanke varit. Egentligen mot bättre vetande, eftersom mycket som är teoretiskt möjligt, bevisligen inträffar.
Ikväll knackade det på dörren. Utanför stod en granne som bad tusen gånger om ursäkt. Hon bor två våningar ovanför och på väg ner i hissen tappar hon taget om tvättstugenyckeln, som far ner just i springan vid hissdörren.
M var borta och jag har inga ersättningsnycklar, däremot en huvudnyckel, så jag kunde gå ner och låsa upp dörren till tvättstugan. Det var precis i skiftet mellan två tvättider och nere i källargången stod nästa tvättare, en kvinna i min ålder som redan efter hela två minuters väntetid hunnit bli sur och grinig.
Inte blev hon gladare över beskedet att nyckeln var väck och att jag inte hade någon i reserv. Det märkliga var att det var mig hon var surast på. Jag låste upp och slarviga hyresgästen var glad att kunna ta ut sin tvätt.
- Men jag måste tvätta, sa nästa tvättare.
- Ja men gör det, då. Det är bara att du inte kan låsa dörren.
- Men det går inte och jag som måste tvätta.
- Ska jag låsa dörren igen?
- Jag som verkligen måste tvätta. Vem som helst kan ju komma in.
Jag undrar vad hon väntat sig. Utryckning från brandkåren och uppvinschning av hissen? Eller att jag skulle krypa ner under hissen och hämta nyckeln? Kanske att jag skulle bryta mig in i på fastighetsexpeditionen och snoka rätt på en dubblettnyckel?
Men nu har jag lärt mig att Svärsonens skräck inte är ogrundad.
Formuleringsfobi
Redan på mellanstadiet gav Gerhard Olsson stor röd bock i kanten för vissa formuleringar i uppsatser. Ett uttryck som han obönhörligt rackade ner på var "Sagt och gjort". En elev skrev "Det var en vacker dag och vi kände för ett dopp i havet. Sagt och gjort. Vi tog våra cyklar ...". Det blev minus på direkten.
Min gamla lärares åsikt har smittat mig, jag kan inte se "Sagt och gjort" utan att himla med ögonen. OK, jag kan ursäkta bloggare, som säger och gör saker, men inte folk som får betalt för att skriva.
I senaste numret av Ica-kuriren har Kattis Ahlström, som vanligt en krönika. På rad fem dyker "Sagt och gjort" upp trots att hon inte sagt ett enda dugg på de tidigare raderna. Bara tänkt och retat sig på.
Några sidor senare i tidningen efterlyser redaktionen en läsarpanel. Hmm, ska jag slå till och anmäla mig?
Nu gör jag ett nytt försök (morgon 6:10). Så knasigt har det aldrig varit förut. Det går inte ens att läsa andras bloggar.
Naturligtvis kan sånt där som det med nyckeln i hisspringan hända. Allt osannolikt jävulskap inträffar förr eller senare, det tycks vara en oskriven regel.
Ville hon bli inlåst i tvättstugan? Perverst!
En till va´som inte är så lysande på krönikor, Kattis A?
LAJ; Fantasin räcker inte för alla osannolika saker som hela tiden inträffar.
annnaa; När de gäller tvättstugan är det otroligt många som uppträder naturvidrigt. Jag har sett vanligt folk i aktion på nära håll.
Och vad gäller krönikor, så får man tydligen göra dem själv för att bli riktigt nöjd.
nej, det har varit struligt på bloggfronten ett tag - särskil att väntetiderna ärhemska och sen hoppar ändå bara hela systemet ur till slut - irriterande!
Beträffande dina planer på att sätta igång och skriva krönikor och ta upp en förlorad kunskap - jag tycker alltför många krönikor är innehållslösa - så säger jag JAA!! DU skulle skriva underbara krönikor!! jag väntar med förtjusning!
Oj så det är inte bara jag som har nyckelfobi, jag tänker hela tiden då jag åker hiss, inte ta fram nyckeln, inte ta fram nyckeln, inte ... det nästan känns hur nyckeln bränner i fickan och vill ramla ut!
Ju mer jag tänker på det, så är hela hissituationen läskig. Men jag brukar aldrig ta fram nyckeln förrän vid dörren.
