frktjatlund

Igår var det en riktig rekorddag. Svärsonen vann lätt med fyra filmföreställningar på sammanlagt 10 timmar. Det kallar jag ett riktigt dagsverke. Maken kroknade etter tre filmer och överlät biljetten till den fjärde till Ettan.

Nu är gänget igång igen och jag har just nattat Stella, världens mest lättlagda barn. Det är bara att läsa ett par böcker och sen knyter hon sig helt frivilligt.

Arbetsdagen blev lång. Vi, jag och Kollegan, alltså han som återstår, skulle träffa två kandidater som rekryteringsföretaget fiskat fram. Båda typerna var bekanta ansikten från användarträffar och konferenser. De som är invigda i det jag kan är inte så många.

I morgon ska vi träffa vår chef för en utvärdering av aspiranterna. Ingen av dem hade sökt jobbet utan blivit kontaktade av head hunterfirman. Min spontana känsla var att det kunde handla om något i stil med triangelbyte på bostadsmarknaden. Man är inte så där jätteintresserad av ett nytt jobb, men det är klart att man inte vill gå miste om drömlägenheten.

Sökande nr 1

Man, frånskild med delad vårdnad om två barn. Handsvett, men vem skulle inte ha det i samma situation. Hans formella och tekniska kompetens imponerade inte; den verkade ligga på min nivå ungefär. Jag undrar han verkligen formulerat sin egen cv/ansökan. Det fanns meningar som "hjälpsam och lyhörd" och "pappa till två underbara flickor".

Men han kanske är sån, vad vet jag?

Sökande nr 2

En kvinna vars familj verkade bestå av parakiter och make. Faktum är att hon nämnde fåglarna först. Hon verkade väldigt kompetent och hade kandidatexamen, det är mer än vi som redan jobbar här har.

Men varför tuggade hon tuggummi på en anställningsintervju? Och tur för henne att vi inte har någon dress code. Plagget för dagen var fleecetröja. Det kändes som hon inte ansträngde sig riktigt.

Ska vi välja alla eller ingen och i så fall, kommer någon svara ja? Vi får väl slå våra kloka huvuden ihop under morgondagen.