frktjatlund

I boken Det blåser på månen tar Dina och Dorinda till alla tänkbara knep för få Guido Gitarr att ändra åsikt. Ett led i processen är kampanjen Det är lika snuskigt att inte byta åsikt som att använda samma skjorta hela tiden.

Sån är jag, en fräsch åsiktsbytare av stora mått där jag håller med den jag hörde senast. Jag skulle aldrig kunna bli en durkdriven politiker, för min första reaktion när någon viker ut sig, är

- Men det låter ju bra.

Ta det här med Stureplanskillarna; först blir jag jätteupprörd och skulle vilja stoppa upp ett och annat där solen inte lyser på dem så de fick smaka sin egen medicin. Sen läser jag en artikel, där en nämndeman förklarar sig.

- Ja, ja. Tidningarna vinklar allt, som vanligt.

När jag ventilerar fallet med Svärdottern, slår hon undan min senaste åsikt med

- Jaså, den där människan! Hon är knappast riktigt, riktig. Det var bl a hon som var med och skapade Unika Partiet med Linda Rosing.

Dags för åsiktsbyte igen! Hanne Kjöller hjälpte mig på traven med sin spalt om fallet, där hon drog paralleller mellan misshandel och våldtäkt. Varför är det så mycket viktigare att få fram vem som orsakade vilken skada när det gäller en våldtäkt, där det finns synliga konsekvenser? Och hur kunde Malexandermännen dömas för polismord, trots att det rent praktiskt bara fanns en gärningsman.

Nu väntar jag på nästa inlägg i debatten, som får mig att svänga totalt igen. Sånt är livet för en sann opportunist.