Delad vårdnad
Inatt ska barnbarnen sova över i det nyfixade rummet. Både var jättenöjda med sängarna, men My undrade varför vi bara köpt två. Hon tyckte att Stella också borde få en egen säng.
Jag måste nog vara norra Europas vimsigaste människa. Jag vet inte hur många gånger jag gått ifrån kassar när jag har handlat. Oftast brukar de vara kvar, men idag ställde jag ifrån mig en kasse med nyköpta barnböcker någonstans och den påsen stod inte att finna. Jag slängde mig på telefonen och ringde till Indiska, där jag trodde att jag ställt ner den och Maken backade hela vägen tillbaka till bokhandeln.
Där försvann 329 pix all världens väg!
Värsta tabben på det temat gjorde jag i tonåren. Mamma hade försett mig med pengar för att jag skulle köpa nya vinterstövlar. Syrran låg hemma och var sjuk, så jag tog på mig hennes nya par. Självklart strängeligen förbjudet, men jag tänkte att hon skulle i alla fall inte använda dem just då.
När jag köpt mina stövlar tog jag på mig mina och stoppade hennes i påsen. Sen strosade jag runt lite på stan och köpte några fler saker. När jag skulle ta tunnelbanan hem fick jag vänta några minuter på T-centralens svinkalla betongsoffor. Tåget kom och jag klev på och hemma i hallen gjorde jag den förskräckliga upptäckten:
Jag hade inte kassen med Syrrans stövlar med mig hem! Den stod förmodligen kvar på T-centralen när mitt tåg åkte iväg.
Så har det varit hela mitt liv och trots det har jag inte fått in i mig det som andra gör rent reflexmässigt. Man ska alltid vända sig om och kolla att inget står kvar när man bryter upp.
Man kan ju inte som mänska va hur komplett som helst.. Det finns faktiskt gränser. Fast visst är det synd att nån annan kanske gratis å franco sitter just nu på din bekostnad och läser nya fina böcker för barn/barnbarn. Och stövlarna var ju rent bedrövligt.
Men dock hav förströstan det kan aldrig bli värre än så här när det gäller detta.
Det får bli ryggsäck i fortsättningen!
Så förargligt med böckerna. Jag tror det syns på långt håll att jag är vimsig så för det mesta är det någon som påpekar, du glömde mynten, handskarna, paraplyet, väskan... Det mest snopna är nog om jag bara köper en sak t ex glass och betalar och går.
Nä nu får jag ge mig.. Trött så in i bängen. Tittar bara in för att säga natti natti och kolla att allt är som det ska när nu allt är som det är.
Tänker på er och kramar om.
solskuggan; alternativet att jag skulle bättre mig, finns inte på kartan.
inga; min räddning är att jag oftast använder ryggsäck. Men Maken fattar inte varför jag promt vill ha ryggsäck bara för att stoppa ner handväskan i den. Och i lördags var vi ute och fingick tillsammans. Därav fadäsen.
helena; jag vet inte hur många småprylar jag missat på varubandet. Kombinationen vimsig och kort gör att jag inte ser det som skyms av sargen.
