Slå ett slag för ömheten
Allt går sin gilla gång och livet snurrar vidare medan man är borta. AB har en artikel som kommenterar en debattartikel av Zandén-Gyllenhammar om macho- kontra mesmän. Belinda Olsson tycker tydligen att de har rätt i sak men utrycker sig klumpigt. Men hur oplumt är det här:
- Det var klumpigt skrivet, men jag tror att de menar att det inte är så passionerat med jämställdhet alla gånger. Jag tror Cecilia Zandén och Jessica Gyllenhammar vill ha just det. Passion. En man som bär iväg en över axeln och knullar stående mot en vägg utomhus, säger hon. ...
Det säger väl sig självt att jämställda svenska män inte orkar göra det efter en hel dag på öppna förskolan.
Min undran är hur svenska kvinnor, jämställda eller ej, orkar med utomhusväggar, ståendes efter en hel dag på öppna förskolan? Och hur fixar man barnvakt? Och hittar man en lämplig vägg?
Haha, du sätter fingret på en mycket viktig fråga:)
Speciellt det där med väggen. Jag vet ingen vägg i min närhet som skulle duga.
Alltså jag har ju tillbringat en hel del tid på Irland. Nöden, i form av katolsk dubbelmoral och trångboddhet, hade ingen lag men stenmurarna var många. Och hårda, och knöliga. I say no more. Utom att jag har ta mig fan haft nog av väggar, särskilt de av sten, och jag önskar att mina flickor måtte slippa dem!
Nej, jag fattar inte heller passionen i det obekväma. Jag kan lätt förställa mig hur ryggen ser ut efter en mangling mot sten eller rappning. Och hur kan man koncentrera sig på annat än att hålla balansen?
För mig låter det som en person med en komplicerad självbild om man måste få stryk och ha det obekvämt för att känna passion. Olustigt att behöva bli bestraffad för sin njutning. Om jag skulle höra någon bekant uttala sig så skulle min fantasi genast skena iväg och måla upp en uppväxt med övergrepp och förnedring som har stört självkänslan.
Eller så handlar det om engelsmän. Håller med Ingas make på den fronten. Men å andra sidan har de säkert fått känna på en del kroppslig bestraffning under uppväxten.
