Maten är halva födan

Och en stor del av semestern. I Vietnam valde vi, som sagt, inte själva var och vad vi skulle äta. Men överallt fick vi traditionellt vietnamesiskt kök. Måltiderna består av olika smårätter, som ställs in vartefter på bordet och så får bordsgrannarna ta sin beskärda del.


Först rätt var oftast en liten soppa, med eller utan nudlar. Ibland var konsistensen åt buljonghållet och ibland kunde den vara riktigt klistrig. Smaken var det inget fel på, men de alltför tapetlimsartade, var inget för mig.


Vårrullar fanns också med i stort sett varenda gång och de doppade man i små såsskålar. Såserna var lite kryddade men inte så starka, som de thailändska. Sen fick vi rätter med fisk, kyckling och griskött. Av någon anledning fick vi alltid in riset sist. Då var alla redan så mätta, så det fick i regel stå orört.


Om det inte hamnade framför de enda barnen i gruppen. Kanske inte barn, mera tonåringar. Två flickor på 14 och 17, som gärna satte i sig åtskilliga portioner med ris och soja. En äldre man kommenterade

- Jag som trodde att unga flickor knappt åt utan alltid tänkte på figuren.


Nu var de här flickorna inte tjockare än pinnarna vi åt med, men så där petiga med maten som man kan vara i den åldern. Så riset håll dem mera vid liv, om man säger.


Om man inte vill äta med pinnar, var man tvungen att be om besticken. Efter en vecka var de flesta kvinnorna i gruppen riktigt haj på att hantera pinnar. Männen var mer valhänta och bad i regel om att få kniv och gaffel.


Till maten drack vi öl eller vin. Vinerna kostade runt 150 kr på restaurang. Oftast kom de från Frankrike, men det fanns en del annat också. Alla säger att vinet är så dyrt i Asien. Inte på restauranger, om man jämför med vad man får betala i Sverige. I butik vinner Bolaget lätt.


Kommentarer
Postat av: Lia Florenz

låter mysigt:)

2008-02-01 @ 02:38:59
URL: http://mydearbylia.blogg.se
Postat av: frktjatlund

Semester är alltid mysigt i lagom portioner. Nu börjar tre veckor kännas mer än lagom.

2008-02-01 @ 10:36:05
URL: http://frktjatlund.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0