Självömkan
Mina ögon rinner, ibland värre än vanligt. Igår kväll låg jag i min ensamhet med rödkantade, rinnande ögon och tyckte lite synd om mig själv, samtidigt som jag bläddrade förstrött i en gammal Amelia. När ska jag kunna göra det stora franslyftet med megafransar och supervolym? Allt mitt smink bara rinner bort. Det är ingen idé att försöka ens. Grisöga är mitt mellannamn.
Och när ska jag hitta en vettig kjol, när affärerna gapar tomma? Finns det överhuvudtaget något hopp? Äh, nu får du rycka upp dig! Så illa är det inte. Du har kläder på kroppen, tak över huvudet och mat i kylskåpet. Och vad har du i garderoben? Du har ju faktiskt två och en halv garderob.
Nu kan jag avlysa min efterlysning. Kjolar finns! I en av mina garderober finns det över 20 stycken. Jag vet för jag räknade dem. Det tråkiga i sammanhanget är att 18 av dem inte är i min storlek. Nuvarande vill säga. De flesta passade alldeles utmärkt för tre år sedan.
Min första tanke var att använda den här dagen till att uppfinna en tidsmaskin. Den idén levde i 30 sekunder. Sen uppfann jag ett 10-poängsystem som ska backa tiden mera framlänges, så att jag så småningom kan passa mina 18 kjolar.
Varje dag kan ge mig 10 poäng. Ett för varje måltid med vettigt innehåll, ett för Morgenbewegungen, ett för jobbpromenad i vardera riktning, ett för tre liter vatten och sen två poäng om jag avstår från alkohol och småätande. Om jag missköter mig kan jag bli dömd till minuspoäng och jag själv är min egen stränga domare.
En godkänd vecka är lika med ett snitt på 9,5 poäng. Jag kommer att återkomma med berömmande rapporter och redovisa guldstjärnor för goda prestationer. Men att komma i alla dessa oanvända kjolar är nog bästa moroten.
Hittills idag: morgongympa, till jobbet, frukost = 3 poäng. Det tar sig!
Hoppas du får en bra dag! :)
Min kusin prövade den innovativa idén att sy ihop två kjolar med varandra. Det var lite pill och hon använde ju inte hela kjolarna men det blev riktigt bra. Och sen fick hon ju förstås höra det av de närmaste i åratal hur hon numera behövde två kjolar åt gången för att få plats...
Jag kan precis höra kommentaren:
- Om du slutar äta för två, kanske det räcker med att använda en kjol åt gången.
Nej, det ska jag inte bjuda omgivningen på. Hur snyggt det än kan tänkas bli.
Heja frktjatlund i poängjakten. Visst är det trist när kjolarna krymper. Jag fattar inte hur de bär sig åt.