Idag är jag glad
För att det är måndag. Det där med camping är jobbigt. Riktigt jobbig med två småbarn, som måste lära sig allt från grunden. Som t ex hur nära man passerar andra tältare, hur man på bästa sätt går på en allmän toa, att man inte lägger handduken på golvet i duschen eller att alla inte vill vakna tidigt en söndagsmorgon.
Sen sabbade granngubben hela utbildningsinsatsen genom att gena mellan vårt tält och vår bil trots att vi ställt stolarna där.
En enda campinghelg hindrar inte mig från att dra förhastade slutsatser. Jag trodde att vi skulle vara ganska ensamma om att tälta. Svenska tältare kryper runt bland renlavarna i fjällen, svenska campare bor i husvagn. Men 6 av 22 tält inhyste svensktalande.
Tältlivets självklara snackis är badtemperaturen. Följdriktig kom en äldre dam ner till bryggan vi niotiden på morgonen och konstaterade att Mälaren höll 23°. Varken mer eller mindre. Och jag badade till och med. Årets första dopp på hemmaplan. Vem vet kanske också det sista.
Jag var helt slut igår kväll. Minnet är kort och jag hade glömt hur mycket upp och ner det är när man tältar. Hemma har man möbler och det underlättar. Det blir så mycket jobbigare med att ta sig upp från marknivå eller ner i gröngräset. Och på något sätt är det mesta man behöver alltid mer än en armslängd bort.
Ännu gladare blev jag när Lillasyster, som ändå sov över hos barnbarnen lovade att lämna dem på dagis idag på morgonen. Speciellt som regnet vräkte ner när jag vanligtvis brukar ge mig av på cykeln.
Jag hörde regnskuren i morse liksom lite långt bort och tänkte i halvdvalan på parasollen utomhus. Jag beundrar dig som var uppe så tidigt. Här är det just nu lite paus från barnbarn och då får man passa på att vila sig lite.
Var väl lika bra att de små togs ur villfarelserna av den där granngubben om hur man beter sig på en camping, innan de kom till Arvika eller nåt och fick se hur det går till i det verkligt hårda campinglivet. "Försök åtminstone att spy utanför tälten"-typ.
Du ör tuff du, som ger dig ut att tälta med små barn. Beundransvärt!!
Jag avskyr numera att ligga och sova på marken.
nicoline; ja, det kan vara lite intensivt mellan varven.
annaa; jo, jag minns min första tältning i en park, på en folksångsfestival i Cambridge 1970. Jag blev magsjuk och stod i kö till den enda toan i stort sett hela tiden. Det var lika bra att ställa sig sist, när man klarat av ett besök.
annela; men det är inte att ligga på marken, som är det stora problemet. Gummimadrasser funkar förvånansvärt bra. Det är att lägga sig och ta sig upp.
