Säg är det konstigt att man längtar bort nån gång?
Idag sänder Eurosport hela 17:de etappen i Touren och jag sitter på jobbet. Starten går från en av mina favoritorter i franska Alperna, Embrun. Där kan man rafta & rida, bada & skida. Det har inte jag gjort, däremot vandrat & cyklat.
Dessutom behöver jag en dos av de svenska kommentatorerna Vacchi och Adamson varje dag. I år har de bl a ägnat sig åt att hitta på nya ord för begreppet "dra". Alltså när man ligger först i en cyklistklunga och tar vind. Första veckan av Touren tog man eller så tog man inte förning. Där blev jag lite förvirrad till att börja med, eftersom jag förknippade förning med mat. Men, men, det finns ju de som för i dansens virvlar.
Vecka två har hjälpryttarna spårat, så nu väntar jag med spänning på vad de ska hitta på sista veckan. Och jag får behärska mig till kvällens sammandrag.
(En filmsnutt på cyklisten, som spårade ur under gårdagens etapp)
Måste bara hålla med om kommentatorerna, jag måste lyssna på em, helt underbara. Roliga smågnabbandes som ett gift par, ändå seriösa och otroligt kunniga. Jag blir glad av de här sändningarna och vi planerara vilt vart vi skall åka på semester.
Vad glad jag blir över att det finns andra som uppskattar cykelsändningarna. Annars ruskar folk bara på huvudet och tror att man är tokig, som gillar Touren. De ser inte tjusningen i det taktiska spelet, bara alla dopingrubriker.
