Money makes the world go?
Jag begriper, som vanligt ingenting. Ändå jobbar jag i bankvärlden. Efter finanskrisen på 1990-talet gjordes hela clearingsystemet om. Det var ett riktigt Herrejössesprojekt, allt för att undvika att om en bank fallerade så skulle den dra med sig alla andra banker. Man ville helt enkelt komma ifrån en dominoeffekt.
Principen i det hela var att innan en betalning levererades till en mottagare så skulle kontoförande bank ha skickat motsvarande belopp in i Rix. Alla betalningar skulle ha täckning innan de bokfördes. Konstigt nog hade det inte varit så.
Oj, vad vi fick lägga om i våra system. Allt skulle vara klappat och klart senast klockan 8:29, annars flyttades clearingen till nästkommande bankdag. Så mycket tid som vi la ner på detta och nu känner jag mig lurad. Det är inte alls ett nollsummespel och fortfarande kan tydligen en banks fall få hela konkarongen att falla ihop som ett korthus.
Eller så är pengarullningen ungefär som ett cirkusnummer. En jonglör, som har ett gäng snurrande tallrikar på varsin pinne. Så länge han hinner med att kuta runt och snurra på tallrikarna sitter de kvar på sin pinne. Men förr eller senare är det någon tallrik i utkanten som han missar och till sist står han där bland skärvorna.
Eller så är finanserna ett pyramidspel ...
Eller så säger jag som Pirkko på jobbet: Vad vet jag, mitt gamla luder?
