Olika
Det började redan igår kväll. Jag började snörvla, klumpen bakom näsan växte och ögonen började rinna värre än vanligt. Det måste vara dundermedlet till ugnen, tänkte jag och skrubbade vidare. Efter över två timmar hade jag nedlagt mitt primära byte: Svärdotterns spis.
Tur att hon inte är som jag. Aldrig i livet att jag skulle ha låtit min svärmor hjälpa mig med städningen. Men Svärdottern, hon är bara tacksam. Likadant är det med mat. Min mamma brukade skicka med oss överbliven mat hem, när vi ätit hos henne. Det gillade jag inte heller. "Tror hon att vi inte har nått att äta, eller vad är det?"
Men Svärdottern blir bara glad över att jag brukar göra rejält med mat så att hon kan få med sig lite pytsar hem. Större portion ödmjukhet?
Tillbaka till snörvlet. Det var inte överkänslighet mot rengöringsmedlet utan ursprunget kanske är en infekterad hissknapp eller tvättmaskin. Vad vet jag? Det enda snuskiga jag är säker på att jag inte kommit i kontakt med är yogamattor. Jag är inte lagd åt det hållet.
Nu sitter jag här med whiskeysprucken röst under arbetsdagens sista skälvande minuter och har utverkat tillstånd att jobba hemifrån imorgon. Det var en enkel match när det bara är halvdag.
tjaa! kolla in och kommentera min blogg! ;):)
Oj oj.. Efter allt slit. Men jag håller tummen för att förkylningen ska ge med sig. Förresten en liten virre vore kanske på sin plats;)
Uach, här kommer lite tyck-synd och förhoppningar om snar bättring!
Hoppas du snart blir av med förkylningen. Det låter inte så kul att behöva stå och storstäda med förkylning i kroppen.
Jag funkar som du och har otroligt svårt att stå ut med att någon ska städa åt mig. Däremot städar jag gärna hos andra.
solskuggan; ja, jag kanske borde ta whiskey, nu när rösten ändå är som den är.
annela; jag känner mig redan lite bättre, när jag kan vara kvar i hemmets lugna vrå.
fia; min svärmor hade väldigt bestämda åsikter om saker och ting och jag kände sällan ett godkännande från hennes håll. Sånt bättrar inte på relationen.
