frktjatlund

Maken går på kurs och det är jättejobbigt. För mig, alltså, eftersom han tror att jag vill lära mig det han tillägnar sig på dagarna. Hur man drar elledningar och kopplar kontakter och varför man måste ha jordfelsbrytare.

- Vet du hur många ohm människokroppen pallar med. Och vet du när en jordfelsbrytare löser ut.
För att jag verkligen ska förstå så ritar han kopplingsscheman och håller förhör om vilken färg som fas, nollan och jorden ska ha.

- Sorry! Couldn't care less. Säger mitt kroppsspråk och gensvar.

Då blir han purken och börjar berätta hur bakvänt Nicke gör allt och hur Bengt och Esa driver med honom. Jag som knappt vet vem som är vem. Hur intressant kan det vara?

- Men gruppdynamiken? Hur mycket har inte jag behövt höra om dina jobbarkompisar och vad de har i matlådan?

Ja, ja, vi har alla våra käpphästar. Inte bara Maken utan speciellt Syrran. Hon gillar inte gammal sjöbotten. Det är helt klart roten till allt ont här i världen. Nu är det åtminstone tredje gången hon för ämnet på tal i samband med Svågerns sjukdom. Syrran är inte gift med Svågern, det är Lillsyrran som är det. Men hon har synpunkter. Som hon gärna ger luft åt.

- Det är alla gånger för att de bor där de bor. På gammal sjöbotten. Hela familjen har ju haft luftvägsinfektion på luftvägsinfektion under alla år.

- Jamen, bor inte de flesta på gammal sjöbotten runt om stan?

- Jo, men där de bor verkar det extremt. Rena cancerepedemin.

Då kontrar jag med min käpphäst: mathållningen. Fiskpinnar stekta i margarin. Halvfabrikat som pommes frites. Och allt annat där transfetterna bara hoppar.

Sen lugnar vi oss och enas om att det nog är totalsumman av miljö och levnadssätt, som är boven. För någon eller något vill man sätta på de anklagades bänk. Så lätt får man inte komma undan.