Besk eftersmak
Disney on Ice fordrar verkligen nerver av stål. Och orsaken är varken att Snövit drattar på ändan eller att ljudbandet ger upp i slutscenen. Även om båda sakerna inträffar så är prinsessan snabbt på benen och ljudet tillbaka.
Nej, det som kräver att man är coolare än Globens is är all kringförsäljning. Överenskommelsen var tre saker var till flickorna. Och det innefattade både prylar och snacks.
Stella ville ha ett trollspö. Det som hon fick förra gången hade hennes far suttit sönder samma dag hon kom hem med det. Inte med flit, men för att hon hade lagt spöet i hans säng. My valde en snurrande och blinkande manick. Sen blev det popcorn och i pausen varsin t-tröja med Ariel. Och mer popcorn och dricka.
När föreställningen var slut blev alla mammor jättedumma. Alla andra fick allting, så varför kan inte jag få en glass för 75 kr? Eller en ballong för 130? Eller en prinsesshink med popcorn för 90? Eller en docka för 150? Alla andra får ju. Om jag inte får något mer, så ska jag slå dig hela vägen hem.
Det är så trist när krimskramset gör att vuxna tappar sugen för att de små liven blir missnöjda när man bara vill att de ska ha trevligt.
Stellas slutsats var
- Mamma, om du inte vill gå någon mer gång med mig, så frågar jag Morfar. Han är inte lika dum.
Jag har sluppit. En gång gick flickorna med sin kusin. Då var de för små. Man måste ha uppnått en viss ålder för att från läktarna på Scandinavium fokusera på det som händer på rinken. Och eftersom de gick med vuxne kusinen vågade de inte fråga om de fick några prylar. Nästa gång fick vi fyra biljetter. Pojken ville inte alls följa med. Så jag gav bort två biljetter till Mellans kompis med mamma. Den mamman skulle aldrig få för sig att köpa en enda liten pryl. Så slapp vi de diskussionerna! Men jag förstår precis vad du menar.
När jag var småbarnsmamma så var jag benhård. Inga pengar på barnlur. Det gjorde allt så mycket lättare när man säg nej på direkten.
