När magen har kommandot
Min mun gillar köttgryta och ännu bättre smakar apelsiner. Så länge de befinner sig i munnen. Men magen protesterar mer än högljutt. Middagen åkte rally i tarmarna fram till klockan var över ett på natten. Då gick jag helt sonika och la mig på soffan och påbörjade Pepparkakshuset, en deckare av Carin Gerhardsen.
Oj, en polis som verkar leva i en familjeidyll. Och som inte dricker whiskey medan cd-spelaren låter operatoner eka ut i högtalarna. Det kan bli intressant.
Men handlingen utspelar sig i välbekanta områden, som Enskede och Södermalm och det ställer till problem. Jag vet ju var Söders polishus ligger. Inte alls på Östgötagatan nere vid Hammarbykanalen. Där ligger bara Folksam och Tullgårdsskolan.
En 5:a på Skånegatan är dessutom en sällsynt företeelse. Ännu mer ovanlig är en femma med bara en toa/badrum. Lägenheter större än tre rum borde enligt byggnormen ha en separat toalett. Lisas Café ligger förvisso på Skånegatan, men hur vanligt är det att poliser fikar där? Finns lattepoliser överhuvudtaget? Och hur kan de ha råd med fem barn, en femma och dessutom fika på stan?
Nej, låt poliserna lösa mordgåtor i Ulricehamn, Sundsvall eller Eslöv. Då går jag på vad som helst.
Först trodde jag att du skrev att du började knapra i dig ett pepparkakshus där på soffan (magen var ju ändå redan i olag?!).
I och för sig ingen omöjlighet; pepparkakor är de enda kakor jag gillar. Men något pepparkakshus har jag inte haft innanför dörrarna de senast 20 åren.
