På tapeten
Granntanten snett under oss får se upp. Det är en pensionerad folkskollärare och för varje år som går blir hon orörligare och orörligare. Hörseln blir dessutom sämre och sämre och det avspeglas i volymen på radion. Det är så att Dagens eko verkligen ger eko i trappen.
Inför senaste renoveringstillfället ville hon inte släppa in Förvaltaren.
- Nej, nej! Inte behöver jag ha omtapetserat. Det är bra som det är.
Nu var det inte alls bra. Det står banankartong på banankartong och flyttlåda på flyttlåda i hela lägenheten.
- Så här kan du inte ha det, sa Förvaltaren. Bjälklagren klarar inte av all den här tyngden.
- Men vad ska jag göra? Jag har fått ta hand om tre dödsbon och fler lär det bli.
Om hon inte passar sig kan dödsbona verkligen bli dödsbon. För henne själv. Sånt händer uppenbarligen andra.
Men stackars kvinna som inte kan göra sig av med sakerna. Lärare brukar vara kända för att spara på "allt som kan vara bra att ha". Jag har kollegor som fyller skåpen i klassrummen med alla möjliga fynd de kan tänkas använda någon gång.
Nej, man fattar inte varför en människa, som passerat 85 ska ruva på andras prylar. Vad jag vet har hon inte någon egen familj, som skulle kunna ha nytta av sakerna.